Det är några dagar sedan jag kom hem från Stora Nolia i Umeå. Min första riktigt stora mässa. Varför har jag inte gjort det förut, ställt ut i större skala? Svar: ”jag vet inte”, ”jag kan inte”, ”hur gör man?” och så vidare i all oändlighet.
Nu vet jag! Jag kan! Och jag gjorde det bra.
Så det så.
Mina monterbesökare tyckte jag hade en väldigt fin monter. Jag fick även ett fint betyg från andra utställare som tyckte jag hade den snyggaste montern på mässan.
Stolt och glad? Jajamen.
Jobbigt har det varit. Det är långa dagar och de börjar inte klockan tio och slutar klockan sjutton som det står i mässprogrammet. Nej, minsann. Upp tidigt och fixa matsäck, packa varor och till utställningshallen. Fixa montern, skylta och snygga till. Efteråt ska det städas, förberedas till nästa dag och stängas igen. När jag kommer hem måste dagskassan räknas och kassarapport till bokföringen upprättas. Nya skyltar kanske måste tryckas upp, mail ska besvaras och de varubeställningar som kommit in via sms, facebook och mail ska ordnas.
Förresten hann jag med ett femtonårskalas också.
Roligt har det varit. Väldigt skoj. Så många trevliga människor jag har träffat och så många nya kontakter. Inte minst visar det sig på de mail och meddelanden som fortfarande ramlar in, nästan en vecka efter avslutad mässa.
Tur som en tok har jag haft. Jag tycker att jag haft väldigt bra kontakt med mässarrangören och trots att vi hade otur med monterplaceringen har vi sålt bra. Så bra att jag kan göra en ny beställning av varor från Nepal. Mina leverantörer blir själaglada och jag kan planera nästa mässa/utställning.
Många trevliga människor har jag träffat och pratat med under de nio mässdagarna. Besökare förstås, vissa av dem har hälsat på i min monter två, tre och fyra gånger. En del har tagit med sina vänner för att visa våra fina grejor och många har förstås köpt fina varor. Här är några av våra härliga kunder/besökare (självklart har jag fått deras/föräldrarnas tillåtelse att lägga ut bilderna på nätet):
Och tänk att jag och rastafarihatten hamnade på helsida i Västerbotten-kuriren. Det blev lite uppsving för affärerna, många letade reda på montern och utbrast ”Där är ju hatten”.
Trevliga montergrannar och mässutställare har jag träffat.
God Assistans har urtrevlig personal, jag lovar. Både den här tjejen och hennes mamma jobbar i företaget och hälsade på i min monter.
Härliga Annika har fina fairtradeprodukter från Kambodja och Laos.
Goa Anniki från Kiruna säljer lovikavantar, hemslöjdade tennarmband och många andra fina varor.
Den här tjejen gör Busmonster-mössor.
En montergranne, Elisabeth, säljer vansinnigt snygga linneklänningar.
Supertrevliga Inger på La Cordier, ekologisk hårvård.
Jag besökte 1,6 miljonersklubben och träffade underbara Christine.
Mat måste man ha, även när man är på mässa. 
Det finns mycket att välja på, men för det mesta käkade jag pasta- och skinksallad som jag tagit med själv, eller hamburgare från ett stånd utanför mässhallen. Men någon gång hann jag med sådana här godsaker.
Gott …
Ja, tiden går fort när man har roligt, som ni väl vet. Snart var det helg igen och maken kom upprullande för att hjälpa mig de två sista mässdagarna.
Lite bus hinns alltid med 🙂
Söndag kväll gick det snabbt att packa ihop. Det tog inte mer än två timmar att riva montern, packa, lasta in i bilen och susa ut på E4:an söderut.
Fem dagar efteråt har jag hunnit smälta intrycken. Jag har anmält mig till Stora Nolia i Piteå nästa år och har fler stora grejor på gång. Det är så fantastiskt roligt och givande, även om det är stentufft. Jag har lärt mig en massa, både praktiska saker vad gäller monter, frakt etc, men även min egen kapacitet och mina begränsningar.
Det har ramlat in en del efterbeställningar från Umeå (även andra håll i landet) och jag har haft fullt upp i några dagar med utskick och allt annat administrativt.
Och nog har jag väl all rätt att känna mig mycket Glad, Stolt och Tacksam över våra fantastiskt fina och kvalitativa Ajj La Vjoo-varor, våra underbara och pålitliga kvinnliga leverantörer och vännerna Nymy och Bimal som hjälpte oss att få hem leveransen i gott skick? Japp – all rätt.
Extra glad blev jag när jag vaknade måndag morgon och hade den här bilden i telefonen. Den är från My, som köpte ett av våra fina Cat Houses till sin hund. Vovven älskar sin nya ”lägenhet” (som min man envisas med att kalla dem). 
Tack älskade kvinnor och vänner i Nepal, Tack maken och Tack Universum!
Ajj La Vjoo!!
www.aynsley.se
Jag längtar efter Kathmandu, ungarna och kaoset i stan. Tar med gummistövlar, verkar som om monsunregnet inte upphört ännu. Tjugoåtta grader varmt låter visserligen halvjobbigt, men det går nog det också.
