Vilken dag! Så lugn och till synes händelselös men ändå så full av aktivitet. Termometern visade 27 grader i solen på förmiddagen. Visserligen i lä på uteplatsen, men ändå. Det är trots allt elfte oktober. Jag är i Gävle ett par dagar, dagar vikta åt skrivande, lite administrativt jobb och besök på stans bokhandlar och caféer.

Efter en morgon med tvättstuga och huvudvärk från helvetet klädde vi oss för att gå ut och andas syrerik höstluft. Det luktar höst och det ser ut som höst. Helt underbar dag för promenad. Jag som inte ens gillar promenader, tänk så det kan bli.

Men oj, vad har hänt här?

Jaha ja, här befinner sig alla utryckningsfordon på en gång. Var jag än kommer finns de där, liksom … hm …

En incident av något slag, tydligen med missbrukare inblandade. Två ambulanser, räddningstjänst och polis. Massor med människor men vi nöjde oss med att raskt promenera förbi. Jag hann se att ambulanssjukvårdare bar en ung man på bår in i ambulansen.

Så – nu knallar vi vidare. Vi kan ändå inte göra något.

Visst är Boulognerskogen otroligt vacker?

Väl inne i stan uppsökte jag dess två bokhandlare och erbjöd dem tre författare som signerar böcker under en lunchtimme i november. Men, kan ni tänka er, intresset var svalt. Trots gratis. De vet inte vad de missar 😉

Vi uträttade några nödvändiga ärenden och sen konstaterade maken och jag att det är länge sen vi drack champagne. Vi kom också fram till att en sån här lördag är en perfekt skumpadag. Vi har en del att fira: avtal på novellsamlingar, en rolig och behjärtansvärd kampanj tillsammans  med Föreningen för Gatubarn i Nepal, en bokreleaseturné att planera och genomföra med två andra författare (jodå, information och inbjudan kommer), och annat kollijox. Vi inhandlade en hummer på Coop också när vi ändå var i farten.

Åh, undrar du vad det är för kampanj? Jo, om du hör av dig före sista oktober kan du förbeställa den perfekta julklappen. Eller presenten. Eller gåvan till dig själv från dig själv. Min bloggbok Ajj La Vjoo – 90 dagar i Nepal tillsammans med … håll i dig nu … en personlig hälsning från barnhemsflickorna i Gokarna! När jag åker till Nepal om två veckor har jag med mig speciella kort där Alisha, Rita, Manita, Anisha, Pema och Aliza skriver sin hälsning till dig, eller mottagaren av din gåva; boken. Dessutom slår vi in boken i cellofan tillsammans med hälsningen och ytterligare en liten gåva, presentpåse tillverkad av Regnbågskvinnorna i Tinchulee. För varje såld bok skänker jag 25 kronor till det speciella utbildningskonto Föreningen för Gatubarn i Nepal instiftat. Klicka här för beställning.

Så – tillbaka till lördagen. Vi var in till en av mina favoritrestauranger i Gävle: Gävligt Gott. Där var så mycket folk och långa köer att vi bestämde oss för att gå någon annanstans för att få någon mat. Men jag hann få beröm för min hatt av en ung kvinna som varit i Indien. Vi pratade lite och jag fick dela ut några visitkort.

Vi gick vidare till strömmingsvagnen i stan och tog oss en fiskburgare. Även där kom vi i samspråk tack vare min vackra hatt och tänka sig, strömmingsvagnsägarna kom från Ljusne i Hälsingland. .

Där pratade jag barnhemsbarn och tiggarnas situation en stund med damen som inte syns bakom blommorna. Hon sa att hon är själv uppvuxen på barnhem i Polen men haft en bra barndom. Vidare berättade hon att den äldre kvinna som sitter utanför porten vid Åhléns inte tillhör de organiserade tiggarna. Jag blev så glad när jag fick veta att jag faktiskt kan göra något utan att gynna kriminella organisationer så jag gick dit och gav henne de pengar jag hade kvar i plånboken. Leendet jag fick tillbaka var obeskrivligt.

Vi åt vår strömmingsburgare med god aptit och när vi gick hemöver ropade kvinnan i vagnen och tillönskade mig en trevlig resa.

Och så sa hon: Må änglarna vara med dig … 

Tack, du okända! Jag blev glad i hjärtat av din uppriktiga välgångsönskan!

Nu ska jag tillbringa resten av den här fantastiska lördagen tillsammans med maken över en hummer och ett glas skumpa och sen är det baske mig dags att sätta igång och skriva novell. Jag vill ju väldigt gärna vara med i uppföljaren av #Älskanoveller ju. Och deadline är snart …

Så – nu sätter jag upp Stör ej-skylten.