Kategoriarkiv: Nära

Livet på Solbygården – Skallebank

Postat av
Svara

Det har vatt en jobbig natt, varm och rik på konstiga drömmar. När jag vaknade för tredje gången hade jag huvudvärk, fjärde och femte likaså. Jag lyckades somna om och vaknade strax efter åtta, gick upp och fixade dagens matlåda och tände i vedspisen för att koka kaffe.

Det är fullkomligt underbart att ha en vedspis i köket.

När jag satte mig i soffhörnet för att inta morronkaffet kände jag att det här kommer inte att fungera. Man kan inte jobba när man har skallebank så man mår illa. Innan någon blir orolig vill jag meddela att jag starkt gissar på syrebrist. Jag har känt av nacken ett tag och har lyft ett par ganska tunga kartonger. Förmodligen något som låg lite i kläm. Jag meddelade kollegorna att idag måste bli en arbetsfri dag för mig och började med att stretcha lite lätt. Det kändes som om det bästa skulle vara att röra mig.

En lång promenad satte i gång syreförbrukningen ordentligt och när jag kom hem käkade jag frukost med smoothie, macka med maskrosmarmelad och mer kaffe. Visst är det gott med fika när man varit ute i grårugget?!

Jag fortsatte att hålla igång även inomhus, tog reda på kryddväxter jag haft på tork och äpplen som hotade att förfaras. En stund senare låg tre ollor med äppelringar i torkmaskinen för att förvandlas till framtida chips eller ämne till kräm, kanske. 

Ikväll ska jag på yinyoga och ska be läraren om bra övningar för att stärka nackmusklerna. Jag har kapitulerat och anmält mig till yogakurs online, via Zoom, hos Yoga by Lina. Jag har köpt klippkort och i tjugo veckor framöver är det tänkt jag ska stärka kropp och själ.

Förresten passade jag på att städa de två nedersta hyllorna i vårt stora skafferi, där vi placerar allt sådant man inte vet vad man ska göra av. Jag gjorde en del fynd, vill jag lova.

Bubbel och glögg – ikväll blir det party! Nejdå, skämtar bara. Det har varit nog med skallebank det här dygnet 🙂

Nu börjar det gå till sig, lite ”döven” bara, jag ska passa på att skriva en timme innan gubben kommer hem från jobbet. Tack Universum!

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – Varde ljus!

Postat av
Svara

Mörkt ute, mörkt inne. Det är tur det finns ljus. Värmeljus, stearinljus och för den delen elektriskt ljus. Nu har det varit svarta natta i flera dagar, en snabb beräkning säger fem. Mörkt ute, mörkt i sinne.

Kanske inte att undra på att ältandet börjar anta enorma proportioner och att självömkan och Jante sitter tungt på vardera axeln? Inte mycket blir gjort, mat förstås, men i övrigt. Inte ens skrivandet känns särskilt produktivt. Denna hellediga helg skulle bli en stor Skrivarhelg, men sedan i onsdags har jag knåpat ihop 1682 ord. Boken blir klar år 2038 på det här viset.

Jag gör vad jag kan för att bekämpa mörkrets makter: Jag har varit på den världskända möbel- och inredningsaffären och köpt stearin- och värmeljus för hundratals kronor som jag eldar både dag och kväll. Jag trotsar – för närvarande – alla miljö- och klimathot och har lampor eller julstjärnor i varje fönster. Dygnet runt.

För upplysning och för att återfå gnistan.

Maken säger att man kan förstå varför man under hedendomen offrade människor (och djur) denna mörka årstid, man var helt enkelt livrädd att solen hade gått i stå för alltid. Så långt vill jag väl inte gå, men tänker att vi kan hjälpas åt att be till Universum eller Gud eller vem vi vill – ge oss ljus! Ge oss solen tillbaka! Ge oss hopp och sol i sinnet. Varde ljus!

Carl Larsson: Midvinterblot.NM 6971

” … Gud sade: ”Varde ljus”; och det vart ljus. Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret. Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.” 1 Moseboken 1:3

 

www.aynsley.se

 

 

 

Livet på Solbygården – Gott Nytt Matår!

Postat av
Svara

Detta märkliga nådens år 2020 har varit osedvanligt lugnt för min del. Osedvanligt bra också, på många vis. Stress, oro och durredurregnuttgnöl nattetid, visst. Men även många sköna, relaxande dagar på grund av inställda uppdrag och jobb. Särskilt sommaren flöt på ett behagligt sätt, plötsligt förändrades den från att ha varit fulltecknad som sommarvikarie till ledig veckor i sträck. Jag har aldrig någonsin varit så mycket ledig! Det är klart att ekonomin kan vara en stressfaktor. Jag är småföretagare och har inte fått något som helst statligt stöd, permitteringsersättning etc, men min man har jobb, vi har enkla vanor och en stor del i min trygghet är att jag är väldigt bra på att spara matpengar.

Den lediga sommaren ägnade jag åt att fylla skafferi och frysar: Jag plockade och torkade maskrosor, kokade marmelad, sylt, chutney och äppelmos, plockade nässlor och svamp, lade in granskott och gurka, odlade morötter, rödbetor, spenat och jordgubbar (i väldigt liten skala – pallkragar – men ändå).

En av de bästa investeringar jag gjort under året är Paul Svenssons underbara ‘Grönsaker a-ö’. Visste du att rädisblad är en fullvärdig ersättare till ruccolasallad, att den godaste peston gör du av morotsblast och att samma blast fungerar som persilja (kallas morotspersilja)? Man sparar pengar och så är det ju så roligt att laga mat av egna råvaror.

Investering nummer två är en lite annorlunda kalender: ‘Det goda matåret 2021’.

Jag lägger då och då ut matbilder, peppad av de som hör av sig och tycker det är inspirerande. Jag får frågor om råvaror och recept och eftersom jag sällan följer ett recept utan kör Kajsa Warg-principen ‘Man tager vad man haver’, har jag börjat notera vad jag lagar till, åtminstone på ett ungefär. Efter beskrivning av rätten betygssätter jag den, skala 1-5, så jag ska kunna gå tillbaka och se vad jag själv tyckte var extra gott 🙂

Vi har nästan helt slutat köpa kött i butiken, vi köper hellre direkt av uppfödaren. (Som ovan, fläsk från Glada Gården.) Djuret har haft ett bättre liv och med största sannolikhet en humanare död. Köttet smakar just kött och är oftast så mört och fint. Vissa tycker det är för dyrt, men vi anser att sparar in så mycket på det vi tar tillvara från naturen och det vi kan odla så det jämnar ut sig på ett år. Och vi slänger aldrig någon mat, rester fräschas upp till nästa dags lunch eller fryses in till matlåda. Alternativt käkar havregrynsgröt med äppelmos, hallon från frysen eller annat gott.

Nu vill jag starkt betona att detta är MITT sätt att leva och trivas. Alla gör som de vill, såklart! Man har olika perioder i sitt liv då saker fungerar och andra då man måste söka andra vägar för att få livscykeln att rulla någorlunda jämnt. Jag har just nu tiden och jag har möjligheterna så för mig är detta en av livets njutningar – mat och att tillaga den på bra råvaror.

Ett bevis på att vi har olika uppfattningar om vad som är gott och aptitligt och inte fick jag i en kommentar på sociala medier. En lat fredagskväll lade jag ut en bild på sushi som vi inte ens orkat lägga upp på tallrik, den låg kvar i formen. En engelsman ansåg att detta var den mest aptitliga matbild jag lagt upp ditintills.

Jag kommer att fortsätta lägga upp matbilder, räkna med det 🙂

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – ‘durredurregnuttgnöl’

Postat av
Svara

Jag är periodare. Det är mycket allt eller inget i mitt liv och när det blir för rörigt tenderar det mesta att bli inget. Men nu har jag hittat tillbaka till bloggen och ska försöka vara den trogen, dela tankar, funderingar och våndor med mina härliga följare som ger mig så mycket. ‘Jag vill tacka livet, som gett mig så mycket’ – Arjas underbara text far ofta genom mitt röriga huvud.

Rörigt, sade jag. Det är ganska lugnt i själva livet, dagarna lunkar på, det är tankarna som är jobbiga. Värst är det om natten, sisådär mellan midnatt och klockan fem. ‘Det blir alltid värre framåt natten durredurreduttgnöl” – du minns väl Mellon där Björn Skifs tappade texten?! Hur som helst, då är det väldigt mycket av allt – oro, ältande, funderingar, missnöje och rädslor.

Ibland tänker jag, ‘skit i det, jag kan sova hela förmiddagen’. Men se, nej det går inte. Då går jag miste om min heliga morgonstund: En mugg kaffe i bästa soffan med meditation eller affirmationer i lurarna, i fåtöljen medan jag målar i min mindfulnessbok eller framför datorn med en text. Det är då jag laddar. Inför dagen, inför veckan och framtiden. Och detta är anledningen till att jag sedan flera år försöker undvika jobb och tider att passa före klockan 10. Lyxigt kan tyckas, men det är upp till mig att ta igen timmarna senare, när andra är lediga för dagen.

Det är inte bara på nätterna det är mycket, även dagtid florerar ett oändligt antal tankar och funderingar. Skillnaden är att i dagsljus är det så mycket lättare att styra tankar och känslor. Och svärtan om natten försvinner ju oftast när solen går upp, vad var egentligen problemet? Dagtid gör jag mitt bästa för att hylla tacksamheten. Ibland fallerar jag, visst, blir irriterad eller ledsen på dumheter och dumskallar, men jag gör så gott jag kan.

Idag är jag tacksam över tända ljus till morronkaffet, att jag har förmånen att fylla frysboxen med bra mat, att kalendern för första gången i år är fulltecknad kommande månad, att min bok blivit så väldigt omtyckt och att beställningarna fortsätter trilla in, att jag unnat mig en yogakurs (via Zoom, MEN jag slipper faktiskt gå ut i vintermörkret), att det snart är jul och att få använda min ‘spisskrok’. Varje morgon eldar jag i vedspisen och en ‘spisskrok’ är oumbärlig.

Jag tror jag struntar i ‘durredurregnuttgnöl’ och kör en Arja istället. Det är fantastiskt fin text och låten står sig . Allt gott tills vi hörs igen, kära ni.

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – minisemester

Postat av
Svara

Vilken himla tur att vi bokade och betalade vår weekend i Tällberg redan i februari annars lär det inte ha blivit någon semme då våra pengar ligger låsta hos olika aktörer, SAS bland andra. Visserligen blev den efterlängtade konserten med Uggla, Petter och Miss Li på Dalhalla inställd, men vi dealade med hotellet och fick ytterligare en hotellnatt och en massa mat istället.

Ska man på semme måste man allt ta reda på där hemma först 😁 Skörda i odlingen och rensa svamp och sådant.

Se vilken underbar utsikt!

Dalarna är alltid trevligt och vädret visade sig från sin bästa sida hela långhelgen! Vi startade med lite förrätt på fina balkongen.

Slappa, packa upp och sedan var det dags för trerättersmiddag. Mums! 
Dag två började lite skakigt, men efter frukost upptäckte vi att det var värsta bästa vädret uppe vi poolen.

Min man – badkrukan 🙂

Åtminstone i luften 😁

Biljard är ett måste när man har semester, eller hur!?

I detta fallet spelar jag enbart för att det är roligt, för vinna kan jag omöjligen i biljard 🙂

En god middag och en lyxnatt senare drog vi iväg på en cykeltur efter frukost. 

Tällberg är inte så stort och vi hann långt på ett par timmar på cykel. Men hungrig blir man!

Vi hittade en trevlig liten servering och beställde något vegetariskt och te. Förstod inte riktigt vad den innehöll, men det var gott.

Så såg jag, plötsligt … en skylt. Va? Kan det vara?

Jag gick dit och mycket riktigt, det var fina Ann-Marie från Gävle och hennes vackra kläder med varumärket ISkinn. Vilken överraskning. Nästa surprise var när mannen här på bilden plötsligt sade mitt namn; ”Super-Carina”. Han var från Nepal och såg vad min tatuering betyder (en variant av hindi). Riktigt roligt möte var det med dessa två.

Tiden går fort när man har roligt och snart var det dags för ännu en läcker middag, tre rätter även denna kväll.

Och morgonen därpå var det dags för hemgång. Självklart i en av mina nya hattar, inköpta på loppis.

30/11: Detta blogginlägg hittade jag just nu ett utkast av. Av någon anledning lade jag inte ut det, men det gör jag nu! Ett härligt sommarminne som man sannerligen kan behöva i vinterkylan. Håll ut, mina vänner – snart är det både sommar och pandemifritt! Och alla våra semesterpengar är vid det här laget återbetalda så nu hoppas vi på en härlig semester till sommaren.

 

www.aynsley.se

 

 

Äntligen – on the road again!

Postat av
Svara

Som jag har längtat! Bokturné! Tjöta med folk och signera böcker för brinnande livet! Äntligen var det på dags. Kollegan roddade ihop tre dagar och i onsdags kväll drog vi till Östersund.

Bilen full, som vanligt. Vi kom upp ganska sent, packade upp och gick sedan och kojade.

Hur glad blir man när man packar upp matvarorna och hittar en liten kärlekshälsning från maken?

Äntligen här!! Fina Café Sommarhagen på Frösön. Willhelm Pettersson Bergers supervackra ställe. Så ser hans nacke ut.

Och här är framsidan.

Snart var tältet rest och böcker uppackade. Lite blåsigt, lite snett och vint här och där, men vad gör väl det när man har världens roligaste jobb?

Är detta vad som kallas bokstöd?

Här är vi!

Det är självaste Kingen som driver det fina, anrika caféet. Rockmusikern från Härjedalen som även spelat med i The Boppers.

Vi har tjötat med turister och bofasta i två dagar, signerat massvis med böcker samt även sålt en del hantverk från Nepal. Och ännu återstår en dag innan vi åker hemåt. Lördag står vi utanför ICA Kvantum, Lillänge, 11.30 – ca 15.00. Välkomna!

Tack, Universum för två underbara dagar!! Och Tack, Kingen!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – Älskade mello-kryss!

Postat av
Svara

En gång i tiden var lördagsmorgnarna heliga. Klockan kvart i tio åkte tidningen fram, pennor letades och radiokanalen ställdes in. Melodikrysset! Jag har alltid varit lite av korsordsfreak och Melodikrysset har hängt med under alla år.

Ibland ringde jag mamma, eller hon mig och så kunde vi sitta en timme i telefon och lösa tillsammans. Vi slog i korsordslexikon och resonerade och gick vi helt bet ringde vi till moster Helén i Edsbyn – det hon inte kunde var inte värt att veta. Nu för tiden har mellokrysset tappat mycket av sin tjusning – allt går att googla (inte alls lika roligt som att leka detektiv och leta svar i diverse lexikon och uppslagsverk) och facit finns upplagt på nätet innan krysset ens är avslutat (jag vet – man BEHÖVER inte titta på fusket, men vem kan låta bli? Inte jag …)

Hur som helst ryktades det om att det serveras frukost och melodikryss varje lördag morgon på Bröderna Bommens servering i Klockarberget, strax utanför Njurunda. En solig lördag morgon körde jag upp maken ur sängen med en order att klä sig i snygga kortbyxor och något upptill. Vid det här laget känner han mig ganska väl och förstår när det är skarpt läge. En kvart senare satt vi i bilen, jag dirigerade och maken styrde.

Bröderna Bommen startade visst som bryggeri, men har nu liten, trevlig servering också – frukost och lunch.

Det finns även en bar – men den fick vara för vår del denna tidiga helgmorgon.

Vi var först på plan, men fick veta att framåt tio brukade det bli rusning efter borden.

Gott och trevligt, minsann!

Ni förstår varför maken sällan protesterar när jag drar iväg med honom? Det brukar liksom bli ganska trevligt.

Man servar till och med med kryss och pennor.

Heja Bröderna Bommen! Hit kommer vi flera gånger!

Hejdå!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – Cowgirls

Postat av
Svara

Vi bor ju på en hästgård och varje dag passerar våra fyrfota grannar vardagsrumsfönstret tillsammans med sina ägare eller tjejer som ska ta en ridtur.

Just nu står hästhagarna på gården tomma då våra vänner går på sommarbete på andra sidan vägen. Det är stora kontraster mot vårt förra boende där vårt enda sällskap var tågen som tjöt förbi. Här passerar som sagt människor och djur, grannar och annat löst folk med jämna mellanrum, för att inte tala om flugor och rådjur, älgar, spindlar, hund, katt, råttor och möss. Vi njuter av att bo på en levande gård!

Det händer förstås att en och annan besökare inte kommer levande härifrån, men det är en helt annan historia.

Just den här kvällen bjöd på dramatik på hög nivå. Godsägarfrun och dottern frågade om jag kunde hjälpa till att fånga in en av hästarna.

  • Eh … jag? Okej.

Första gången på en sisådär 45 år jag varit så nära en häst att jag kunde klappa den på nosen var tidigare i år när jag gjorde ett studiebesök i stallet. Och, jo, förresten, jag har tjuvklappat dem några gånger när de gått i hagen också.

På andra sidan staketet, förstås. Men vad gör man väl inte när en medsyster behöver assistans?

En av hästarna är känslig mot sol och insekter och behövde tas om hand i förebyggande syfte inför den soliga och varma helgen, men han trivs alldeles för bra i hagen för att vilja bli infångad, morötter och godsaker till trots.

Vårt jobb var att få honom att stanna så att grimman kunde tas på. Inte alltför svårt, kan tyckas och de har gjort det flera gånger förut. Men inte tillsammans med årets rookie, förrän just denna dag.

Oj, så magnifikt. Muskler spelar och huden blänker. Vilka vackra djur (hästarna, alltså, inte jag och godsägarfrun)!

Efter lite möda var kära Tummen grimmad och klar och vårt värv var slutfört.

Heja oss!

Man blir lite småhungrig av kvällsarbete, eller hur? Gofikat just denna kväll bestod av Levainbröd med rökt kalkon, lite Chevré, cornicons, tomat och en paprikaslice gratinerat med en skiva ost pudrad med paprikapulver. Till detta serverade jag en mjölkfri tzatziki, hemgjord förstås.

Imorgon är en annan dag.

 

www. aynsley.se

 

 

 

Livet på Solbygården – Borta bra, men hemma bäst

Postat av
Svara

Hemma efter sex dagars landsflykt. Så här i efterhand inser jag hur underbart jag haft det, men även hur skönt det är att komma hem igen.

Jag är tacksam över att ha tillgång till de bästa av två världar. Tack Universum!

Den tropiska värmen har gett med sig. Kommer den tillbaka i sommar, månntro? Det regnar och är soligt om vartannat. Vi grillar när det är väder för det, käkar räkor med hemgjord örtmajonnäs på verandan när det inte är grillväder och så vidare.

Efter retreatveckan vill jag inget annat än att skriva, skriva och skriva, men samtidigt såsar jag på och njuter av tillvaron. Jag skriver minst ett par timmar per dag, men är också med på (tråkigt, eftersom jag föredrar live) webbinarer av olika slag. Ann Ljungbergs SkrivBio och Folkuniversitets utbildning: Marknadsföring i sociala medier. Och däremellan jobbar jag förstås. Så jag lovar – det är fullt upp, även om jag försöker att inte köra i etthundraåttio.

Den nyblivna naturkocken – det vill säga jag – vill även ta reda på alla fina örter och växter, någon per dag. Rabarbermarmelad med ingefära, pesto på persiljekvistar och mangold, pesto på maskrosblad, rabarberchutney och så vidare. Roligt är det och jag skulle vilja förkovra mig i hur man tar vara på det naturen ger. Det finns kurser, men Google fungerar också bra.

Riktigt finbesök har vi haft. Ett av barnbarnen (med föräldrar, förstås 🙂 ) var på besök häromdagen och fick en present som legat här och väntat. Bajspingis. Jo, det är sant. Ett riktigt skitspel …

Motion får man tydligen på kuppen när man slår bollen under stolar och bord.

Men nu vill jag ha sådant här väder igen. Åtminstone i några dagar!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

Järvsös egen Barbro!

Postat av
Svara

Tiden går fort när man har roligt. Klyscha, visst, men en sann sådan. Min skrivretreatvecka är över. Jag har sovit min sista natt på detta underbara ställe, käkat sista frukosten, packat och checkat ut. Till och med lyxat till det vid poolen en stund. De sista timmarna tillbringade jag i ett av de vackra sällskapsrummen och skrev på mitt manus innan maken kom för att hämta mig.

En av dagarna hade jag celebert besök här i Järvsö. Mor och far kom åkande för att se Lill-Babs nyöppnade museum. Det var en regnvädersdag så det passade utmärkt att vi kunde åka i deras bil till Stenegård, där apotekare Julius Brun en gång drev läkar- och apoteksmottagning vid sidan om jordbruksverksamheten. Idag inhyser den gamla apotekargården såväl fina hantverksbutiker som trevliga restauranger. Och som sagt, Lill-Babs Museum som återöppnade för bara ett par dagar sedan. Muséet var ett av mina mål denna vecka, särskilt de rum och den information som avser 1950- och 1960-talen eftersom det är av betydelse för det manus som är under uppbyggnad.

Mycket intressant och tidstypiskt finns där, allt autentiskt från Lill-Babs Barbro Svenssons fantastiska sextiofemåriga (!) karriär.

Större delen av veckan har jag tillbringat vid tangentbordet och trots att jag trott och hoppats att jag skulle ha kommit längre med mitt manus är jag supernöjd. Jag har skrivit om nästan hela första delen och det känns riktigt bra!

Jag måste få berätta hur imponerad jag är av restaurangköket på Järvsöbaden. I vanliga fall när jag ber om ett mjölkfritt alternativ erbjuds jag laktosfritt eller får en trist vattnig rätt. Men inte här! Den sista middagen bestod av blomkålssoppa och vinbräserad högrev med potatisgratäng. Jag antog att jag skulle få typ en klar grönsakssoppa och några potatisklyftor till huvudrätten, men döm om min förvåning då man lagat till en mjölkfri blomkålssoppa – underbart god! Än mer perplex blev jag när den rara servitrisen kom ut med en specialgjord, krämig och lyxig potatisgratäng till mig! Någon kanske inte tycker det verkar så märkvärdigt, men jag är verkligen ovan vid att få så fin service och slippa särbehandlas. Supertrevligt!

Lyxade till det med ett glas Chardonnay i biblioteket före middagen. Because I´m worth it.

Men tillbaka till Järvsös egen stinta, Lill-Babs. Jag har personliga minnen av henne eftersom jag jobbade på hennes Lill-Babs Wärdshus. Hon var alltid rar och omtänksam och jag har kvar det fina smycke jag fick när jag slutade för att starta min redovisningsbyrå. På något sätt ska jag peta in henne i mitt manus, få se hur jag lyckas

Hur som helst – tack Universum! Och tack Järvsöbaden för en fantastisk vecka!

 

www.aynsley.se