Livet på Solbygården – Det nya livet

I Gävle med Jensan, 3/1

Livet före och livet efter. Före det stora utbrottet: ett aktivt och socialt liv med resor, middagar och restaurangbesök.

Med maken i Tallinn, 3/1

Jodå, jag har ett liv nu också. Och nog är det aktivt, det ser jag till. Passivitet är inte bra, varken för kropp eller själ. Men så särskilt socialt är det inte. Livet nu för tiden är väldigt lugnt. Ja, om man bortser från den inre stressen över situationen, ekonomin, brist på jobb och så vidare. Då är det lugnt och stilla. Det är bra.

Hälsar på Annica i Örby Slott, 3/1

Middagar och restaurangbesök har gått i stå och i vissa fall ersatts av digitala möten. Inget för mig, dock. Jag avskyr att ses via nätet. Förresten verkar jag inte ha den typen av bekantskapskrets heller. En del av arbetslivet sker via Zoom, så även yogakurser och föreläsningar. Till viss del bekvämt, jag erkänner. Jag slipper klä mig och ge mig ut i kalla vinterkvällen. Men …

Skrivretreat på Öland, 3/1

För att inte tala om resorna. För en gipsy soul som jag är det tragiskt att vara hänvisad till E4 mellan hemmet och jobbet. Eller, ja, det blir även en tripp till ICA då och då.

Ölandsmiddag, 3/1

De dagarna kommer väl tillbaka tids nog, då man får och vågar resa fritt och umgås med vänner.

I Stockholm med Birgitta, 3/1

Under tiden jag väntar på det ägnar jag mig åt att – med viss bävan – hälsa det nya året välkommet. Morgnar är vikta åt Yoga by Lina, jag skriver en hel del (målet är att ge ut två böcker i år), lagar gott käk till mig och maken, umgås på lite avstånd med bästa grannarna och försöker hålla kontakten med släkt och vänner via telefon och sociala medier.

3/1 2020, maken bjuppade på föllsedagsmiddag på lokal

Samtliga bilder i inlägget är tagna den tredje januari, dagen före min födelsedag. Senast för ett år sedan, 3/1 2020. Idag blir det förstås ingen middag på lokal, men i morgon är det såklart föllsedagskalas i vanlig ordning med det smörgåstårta á la Carina och bubbel (med största sannolikhet en glest befolkad tillställning …), en tradition sedan sisådär tjugo år tillbaka.

Men nu – yoga och några timmar med min kommande kioskvältare!

#2021bästaåret

 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

Äntligen – on the road again!

Som jag har längtat! Bokturné! Tjöta med folk och signera böcker för brinnande livet! Äntligen var det på dags. Kollegan roddade ihop tre dagar och i onsdags kväll drog vi till Östersund.

Bilen full, som vanligt. Vi kom upp ganska sent, packade upp och gick sedan och kojade.

Hur glad blir man när man packar upp matvarorna och hittar en liten kärlekshälsning från maken?

Äntligen här!! Fina Café Sommarhagen på Frösön. Willhelm Pettersson Bergers supervackra ställe. Så ser hans nacke ut.

Och här är framsidan.

Snart var tältet rest och böcker uppackade. Lite blåsigt, lite snett och vint här och där, men vad gör väl det när man har världens roligaste jobb?

Är detta vad som kallas bokstöd?

Här är vi!

Det är självaste Kingen som driver det fina, anrika caféet. Rockmusikern från Härjedalen som även spelat med i The Boppers.

Vi har tjötat med turister och bofasta i två dagar, signerat massvis med böcker samt även sålt en del hantverk från Nepal. Och ännu återstår en dag innan vi åker hemåt. Lördag står vi utanför ICA Kvantum, Lillänge, 11.30 – ca 15.00. Välkomna!

Tack, Universum för två underbara dagar!! Och Tack, Kingen!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Tillbaka igen, hem till lilla Jarse …

Skrivretreat var det. Jag passade på när jag oförhappandes blev långledig. Googlade, valde och vrakade. Fastnade för Järvsö och Järvsöbaden eftersom här arrangerar man träning och yoga vid poolen och det såg så himla trevligt ut.

Så första morgonen intog jag en lätt frukost för att inte bli för tung till träningstimmen och bredde ett par mackor att käka efteråt istället.

Solen sken och det var en underbar morgon. Svetten lackade under träningspasset och grammen bokstavligen rann bort så nu kan jag åter skönja var min midja en gång suttit.

Några längder i den sköna poolen efteråt och så var jag redo för veckans hårdkörning – skrivretreat.

Det är stenhård disciplin som gäller. Förmiddagen var vikt åt förberedelse och research så jag tog på mig cykelhjälmen och trampade ner mot byn.

Min syndiga kropp närde en tanke på bikini, bad och sola ett par timmar, men min förståndiga hjärna sa ”Icke, sa Nicke, det är inte därför du är här”.

Mitt första stopp var Järvsö kyrka, där huvudpersonen i min blivande roman gifter sig. Jag har förresten gift mig här själv en gång i tiden och vet att det är landets största landortskyrka.

Gången är låååång. Tro mig, jag vet.

Att tända ett ljus är ett måste när jag besöker en kyrka. Denna gång inget undantag.

En stunds kontemplation och viktiga noteringar innan jag trampade vidare mot Stene och Kyrkbyn. Mer research!

Och lunch förstås. En plats i skuggan på Järvsö Creperie där jag beställde en vegansk galett med sidfläsk, potatis och rårörda lingon. Till det en lättöl från Orbaden.

Riktigt, riktigt gott var det! Jag uppskattar så mycket att man anammat att så många är känsliga mot gluten och mjölk nu för tiden och ser till att alla kan äta av alla galetter och crepes. Jag är så himla trött på att när jag ber om mjölkfritt och man istället fixar laktosfritt och att jämt och ständigt få höra ”men lite kan du väl äta”.

Jag passade på att bläddra i den fina boken jag köpte i kyrkan. Dagens ord var för övrigt Tacksamhet, vilket är lätt att ta till sig en så här underbar och inspirerande dag. Tack Universum!

Efter lunch – ingen pardon. Trampa tillbaka till mitt rum och skriv, skriv, skriv! Klockan 14-17 stod det på schemat och jisses så mycket man hinner på tre timmar när man struntar i Facebook och annat roligt.

En timme kvar till middag, den ägnade jag åt att noggrannt läsa ett par nummer av tidskriften ”Skriva”. Där finns mycket matnyttigt och även en del jag kunde ta till mig just nu, den här retreatveckan. Jag passade även på att byta arbetsmiljö och intog ett bord på den vackra punschverandan.

Efter middag och en stunds relax var det dags för kvällspasset på min altan. Författarinnan Frida Skybäck hade bjudit in till kvällswebbinarium där hon delade med sig av sina bästa tips för hur man ökar chansen att bli utgiven författare.

Heja Frida! Bra gjort! Och efter den superlånga, superunderbara och mycket givande dagen somnade jag gott i mitt fina pensionatrum.

Tack Universum!

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – Kärlek och respekt!

Käre svärfar är just 94 fyllda. En aktningsvärd ålder och jag kan bara önska att jag får åldras med samma värdighet om jag nu får bli så gammal. Det lär dock knappast vara troligt.

Under rådande omständigheter är vi självklart extra rädda om honom och han har tagit till sig samhällsinformationen så pass att han har satt sig i självvald karantän. Maken handlar åt farfar, betalar räkningar och uträttar ärenden. Fikar med honom, klipper gräs och hjälper honom så gott han kan.

En av de första sommardagarna packade jag in mig och en fikakorg i bilen och följde med för att hälsa på honom för första gången på flera veckor. Farfar blev lite nervös när jag dök upp oanmäld, men vi intygade att sitter vi på avstånd utomhus och vi alla dessutom känner oss fullt friska så är det ingen fara. Vi hade en trevlig stund och jag vet att han uppskattade sällskapet, om det så var bara för en halv eftermiddag.

Jag tycker att storhelger som midsommar är en familjehelg och ville inte att han skulle sitta ensam hemma. Han trivs väldigt bra hos oss, har hälsat på flera gånger – förut, i det gamla livet, men nu har han inte vågat komma hit. Jag sade till maken att åka och hämta honom så skulle jag ordna varsin midsommartallrik och vi skulle sitta utomhus och äta. Självklart följde han med och han blev glad när jag dukat upp med hans och svärmors gamla porslin och finglas.

Han är liten i maten, käre svärfar, så vi åt några sillbitar med gräslök och potatis och efteråt glass med hallon och kaffe.

Fina kaffekoppar, eller hur? Dem köpte vi i Cypern till oss själva som bröllopspresent.

Det räcker så. Det är sällskapet som är det viktiga.

Det blåste lite nordan så till slut valde grabbarna att fortsätta tabberaset på den inglasade verandan.

Min fantastiske svärfar är även författare! Han debuterade vid 90 års ålder i den här fina barnboken, Med pirrande mage och stapplande steg. En superbra bok att läsa högt ur för barn och barnbarn, om att börja skolan, om utanförskap, spöken och tidsmaskiner. Och vad är en vän? Läs och diskutera sedan med kidsen.

Han var allt bra stolt när boken kom ut. Så även jag!

Är du nyfiken på boken så klicka här. Jag har fortfarande några ex kvar 🙂

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

Livet på Solbygården – Böcker, böcker, böcker!

Vi glassar inte enbart runt hemma på gården, som det kanske kan verka. Självklart har vi ett liv utanför, till exempel varsitt arbete.

Just den här dagen var det lite extra festligheter på mitt jobb, den finaste bokhandeln i landet, Akademibokhandeln Vängåvan. Nio författare var inbjudna att signera sina alster (naturligtvis på ett säkert sätt med behörigt avstånd). Tyvärr föll det vattendroppar från skyn så vi fick flytta in hela evenemanget.

Som vanligt arrangerades ett bokregn. Alla barn fick gratis böcker och för andra gången hade jag den stora äran att få agera bokfé. 

Förberedelserna är minituösa. Fé-tiara ska väljas och kjol provas och sedan kommer den stora dagen då det är skarpt läge.

En hel del böcker försvann trots duggregn och pandemi. Det är så roligt och ibland rörande att se vissa barns entusiasm och iver när de söker just DEN boken och sedan glädjen när den återfinns. En rosa prinsessbok, en bok om rymden med häftigt och färgglatt omslag eller kanske en Alfons Åberg som tidigare saknats i barnbokhyllan.

Och jag vet att andra bokhandlare tycker det här är en jätterolig idé som man gärna skulle vilja ta efter. Kanske jag har en ny framtida karriär, bokfé på stadig basis?

Ett par av de gästande författarnas nytryckta böcker. Sara Olsson från Sundsvall och Linda-Maria Grönkvist, bosatt i Vallsta och med en jättefin bok, Fadertabberaset. Läs den! Spännande, välskriven och med en ganska udda romanidé. Klicka här för att komma till Linda-Marias hemsida. Finns även på Storytel, för den som inte har tid att läsa.

Och apropå att läsa. Jag hoppas ingen missar Delia Owens debutroman Där kräftorna sjunger.

Läsaren får följa träskflickan Kaja, från barn till kvinna. Det speciella med den här boken är kanske inte själva handlingen, tycker jag, utan det otroligt målande och beskrivande bildspråket, särskilt av natur och träskmiljö. Owens lär ha svårt att överträffa denna otroliga succébok. Frågar någon mig ligger den absolut i tre-i-topp över bästa böcker jag läst. (Finns självklart att köpa på Vängåvans bokhandel, vi kan till och med erbjuda hemleverans!)

Just den här fina dagen avslutades med örtproppade köttbullar med Oatley-gräddsås, kokt potatis och hemkokad lingonsylt. Mums. Och jag har redan berättat att vi är altan-människor. Den här kvällen tog maken på vinterjackan när han gick ut på verandan.

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Köttmästaren som kastade kniven

Idag är det bokrelease! Ännu en bok släpps, en i raden av många. Release är spännande, skojigt och mycket pirrigt för författaren. Vill någon köpa? Vad tycker läsarna? Recensenterna? Man vill gärna bjuda in för att fira sin nyligen framkrystade bebis, skapad med hårt och mödosamt arbete. Ofta bjuds det på bubbel och något gott att stoppa i magen, men det är minglet som är mest lockande. Att träffa tillresta författarkollegor, läsare och (förhoppningsvis … ) familj och vänner. Att få fira och bli firad.

Det var då det, i den gamla världen. Idag minglar vi på sociala medier och andra forum.

Handligen i korthet: Astrid har gjort en klassresa, haft två äkta män och förlorat ett barn. När hon är drygt trettio bestämmer hon sig för att det får vara nog med romantik. Föga anar hon vad framtiden har att bjuda när hon blir bjuden på lunch hos Petrus, en god vän. Han presenterar ett förslag som vänder upp och ner på hennes tillvaro och för henne till London. Astrids resa utspelar sig 1893 och handlar om förvecklingar, smarta kvinnor, missförstånd och list.

Astrids resa  är en feelgoodroman och romantisk förvecklingskomedi, men även en berättelse om en tuff och vacker kvinna formad av sin uppväxt och bakgrund. Det var inte lätt för en ensamstående (och framför allt frånskild) kvinna med omvärldens fördomar på den tiden. Romanen är lättläst, även om det gäller att hålla ordning på karaktärerna. De har egna kapitel där läsaren får följa och lära känna dem alla. Pia F Davidson har ett rikt språk och skriver på ett humoristiskt sätt. Framför allt replikskiften, men även Astrids tankar är välformulerade och roliga, jag skrattar både tyst och högt för mig själv under läsningen. Jag antar att författaren gjort en gedigen research och jobbat hårt för att få miljön och språket tidsenligt. Funnes där bara lite mer handgriplig erotik vore vår nya romance-drottning född, anser jag!

Ikväll öppnar jag en flaska bubbel för att fira med en kär författarkollega och väninna, Pia F Davidson. Till dig, kära läsare: köp och läs boken! Självklart finns den på Vängåvans Bokhandel och du kan också köpa den direkt från författaren på hennes hemsida. Där finns även hennes andra böcker. 

Vaddå? Rubriken? Köttmästaren som kastade kniven? Jo, det är faktiskt sant, denna ljuva lilla varelse var köttmästare på ICA innan hon sadlade om till författare på heltid. 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flickvänskontraktet

Jag har läst en feelgodroman, Flickvänskontraktet. Den var extra spännande och rolig att läsa eftersom författaren, Anna Keiler, och jag båda medverkade i novellantologin #Älskanoveller – 26 nyanser av Sverige våren 2014.

Vi hade en pampig och ståndsmässig bokrelease i Stockholm och nu såg jag att hon gett ut en feelgood. Självklart ville jag läsa den!

Handlingen i korthet: Frida är arbetslös och singel och i desperat behov av ett nytt jobb. På ett bröllop träffar hon sin brors ungdomsvän Micke som erbjuder henne en udda och annorlunda anställning: att spela hans flickvän på en resa till Grekland som Mickes sextioårsfirande far bjuder på. Fridas bror varnar henne för casanovan Micke och hans hemska släkt, men hon behöver verkligen pengarna och vill dessutom komma bort från sin otrogne före detta sambo.

Hur tror du det går? Läs själv!

Flickvänskontraktet är en trevlig roman med ett annorlunda upplägg, men med alla nödvändiga feelgoodingredienser, inklusive lite erotik.

Anna Keilers språk är bra. Jag skulle vilja peta lite här och där samt plocka bort en mängd kommatecken, men jag störs inte i läsningen och det är huvudsaken.

Gillar du feelgood? Då rekommenderar jag Flickvänskontraktet! Och den finns självklart att köpa på Vängåvans Bokhandel! 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Novellfest

Jag har fått i min hand en fin och annorlunda novellsamling.

Författaren, Britta Ivarsson Possnert, signerade och gav den till mig på SeniorExpo i Östersund i januari. På väg hem från mässan läste jag högt för maken i bilen och sedan har jag läst resten i lugn och ro här hemma, en novell i taget.

Tack för den fina gåvan, Britta! Boken heter Novellfesten och det är verkligen fest att få ta del av Brittas berättelser. Min personliga uppfattning är att vissa av dem är autentiska och självupplevda, andra påhittade och/eller utbroderade.

Britta skriver på ett medryckande och personligt sätt och jag tycker mycket om hennes bok! Mina personliga favoriter är Höstbarn som fick mina tårar att rinna och Just nu har jag och min man en kris, men han vet inte om den. Äktenskaplig igenkänningsfaktor 🙂

Jag passar på att publicera detta blogginlägg på Brittas födelsedag den 28 mars tillsammans med ett JÄTTEGRATTIS!

Boken finns att köpa direkt från Britta själv, men även på min hemsida (klicka här). 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

Familjen!

Jag har läst en bok för ”unga vuxna”, som det kallas. Tonåren, alltså. Boken heter Familjen och är skriven av Cecilia Lidbeck.

Handlingen utspelar sig på Gården där Ella och hennes ”syskon” bor tillsammans med Far och hans syster Christa. ”Familjen” är en sekt där Far styr som den bäste diktator. Ingen får äta mat innan den är välsignad av solen och ingen får överhuvudtaget göra något utan Fars medgivande. Man tillåter inga mediciner, varpå ett av syskonen dör, man är även förbjuden att ha kontakt med någon från omvärlden eftersom den ändå snart kommer att gå under. Man väntar på Kollapsen och enligt Far är det endast de på gården som kommer överleva, man till och med praktiserar i skyddsrummen, emellanåt i flera dagar och under umbäranden.

Jag kan inte hjälpa att tankarna ibland går till dagens situation med frivilliga karantäner och till viss del ”kollaps-romantik”. Men allt medan jag läser går handlingen framåt och inget visar sig vara som Ella fått lära sig och tror på. Inte Far och inte omvärlden.

Mer än så vill jag inte avslöja. Boken är klart läsvärd – jag tycker om den och jag kan tänka mig att för en ”ung vuxen” kan den vara mer än mer intressant.  Familjen handlar till stor del om svek, skuld och lojalitet – svåra ställningstaganden.

Rekommenderas! (Och finns självklart att köpa på Vängåvans Bokhandel!)

 

 

Om …

Om inte Om hade varit – finns det ett talesätt som heter. Åtminstone där jag kommer ifrån, Hälsingland. Mannen som författat boken ”Om” har också en del av sitt hjärta där. Tommy Nilsson.

Jag ska försöka fatta mig kort: intressant läsning! En av våra stora ”rockers” som så småningom blev en av våra största ”folkliga”. Och jäklar vilken pipa han har!!

Klicka här för en stunds njutning: Öppna din dörr

Jag tar det från början: jag fick biljetter till Tommys konsert i Alnö Kyrka i födelsedagspresent av käre maken. Några veckor senare frågade bokhandlaren om jag kunde tänka mig att jobba en stund samma kväll – sälja Tommys nya/första bok. Jaa! Så roligt.

Jag och bokhandlar´n

Jag och Tommy Nilsson

Boken är helt klart intressant. Som alltid när det gäller ”kändisar” man gillar vill man veta mer om bakgrund och story, eller hur? Här berättar Tommy Nilsson om sin barndom och bitvis stökiga uppväxt, tonårstiden och plötsligt uppdykande syskon. Han röjer i Frankrike, Sverige, medverkar i melodifestivalen, gör barn, gifter sig, skiljer sig och så vidare.

För mig som bott och verkat i Järvsö, bland annat jobbat några år med Lill-Babs (Tommys före detta svärmor) finns en mängd igenkänningsfaktorer och nostalgipunkter. Tommys berättar om sin bästa vän i Järvsö, Gudmund och hans fru Maud (Tommy och Malin döpte om dem till Gud och Maudmund). Jag tyckte mycket om dem båda. Maud och jag satt båda i Järvsö Föreningsbanks styrelse under ett antal år och jag var med när hennes man Gudmund/Gud lärde personalen på en Bellmankrog i Gamla Stan i Stockholm hur man blandar en norrländsk kaffekask.

Those where the Days, eller hur?!

Tommy berättar vidare hur han så småningom kom till insikt om hur han egentligen vill ha sitt liv. En intressant man med en av de största rösterna (om någon frågar mig) och jag rekommenderar boken! Klart läsvärd.

(Det finns några signerade exemplar på Vängåvans Bok & Papper )