Mellan Djävulen och havet

Jag har en ny favoritförfattare! Maria Adolfsson har just givit ut sin tredje deckare från sitt eget påhittade Doggerland: Mellan Djävulen och havet. 

Detta är den tredje fristående delen i Adolfssons deckarserie, men som vanligt när en bok är skickligt skriven gör det inget att man har missat de första två delarna, man får liksom en sammanfattning under resans gång, så att säga.

Jag har någonstans sett att när Maria Adolfssons första bok (Stormvarning) kom ut jämfördes hon med Håkan Nesser, vilken för övrigt är min svenska favoritförfattare. Adolfsson har ett utmärkt språk och hennes bok är mycket tät och välskriven, men Nessers speciella uttryckssätt har jag inte märkt något av.

Handling: en världsartist, bördig från Doggerland, kommer i hemlighet tillbaka för att spela in en skiva efter många år av tystnad. Alla älskar Luna och hennes skönhet, utom kriminalinspektör Karen Eiken Hornby som bara känner sig trött, sur och gammal. 

När Luna försvinner samtidigt som andra kvinnor faller offer för en mystisk våldsman ställs Hornby inför både privata och yrkesmässiga val.

Mer än så tänker jag inte avslöja! Läs själv 🙂 Spännande är det, på flera plan. Jag ser fram emot del fyra!

Mellan Djävulen och havet finns naturligtvis att köpa på Vängåvans Bokhandel.

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Superhjältar

De är nog en skara smarta människor, mina kommande arbetskamrater. Alltså de på Vängåvans Bokhandel, där jag ska börja jobba när jag kommer hem från Nepal.

Någon här talar om för sina medarbetare vilka superhjältar de är. Underbart, tycker jag och faktiskt en idé att ta efter! Varför inte sätta upp en bubbla på sin egen badrumsspegel, med hur underbar jag, hur supersmart och fantastisk jag är?

På Scandic CH i Gävle har man satt fast små lappar på kortdragarna så kunden inte kan missa budskapet när man betalar med sitt kort ”så snygg du är idag” och andra positiva tillrop. Härligt initiativ!

Mina egna superhjältar för dagen är vänner, bekanta och främlingar som varje månad betalar en slant för att några flickor i Kathmandu, Nepal (ett av världens fattigaste länder) ska ha möjlighet till skolgång. De skickar dessutom med presenter (leksaker, t-shirts, målarblock, modellera och annat skoj) till barnhemmet och ”sina” tjejer när jag åker ner. Framför allt skriver de personliga brev och låter flickorna ta del av sitt vardagsliv och se foton på familj, jobb, husdjur, natur och miljö. Jag minns när jag jobbade som volontär på barnhem utanför Kathmandu hur värdefulla de här personliga hälsningarna var. Barnen sparade inte bara brev och foton, även kuvert, etiketter och snörstumpar stoppades i små lådor som skatter.

Stort tack även till er (som inte vill bli namngivna offentligt) privatpersoner och företag som skickat med småsaker till tjejerna, tandborstar och en extra slant. Superhjältar, verkligen! Ingen kan rädda alla, men tillsammans kan vi i alla fall hjälpa en flicka eller två till ett värdigt liv. TUSEN TACK!

 

 

 

www.aynsley.se