Hemma efter sex dagars landsflykt. Så här i efterhand inser jag hur underbart jag haft det, men även hur skönt det är att komma hem igen.
Jag är tacksam över att ha tillgång till de bästa av två världar. Tack Universum!
Den tropiska värmen har gett med sig. Kommer den tillbaka i sommar, månntro? Det regnar och är soligt om vartannat. Vi grillar när det är väder för det, käkar räkor med hemgjord örtmajonnäs på verandan när det inte är grillväder och så vidare.
Efter retreatveckan vill jag inget annat än att skriva, skriva och skriva, men samtidigt såsar jag på och njuter av tillvaron. Jag skriver minst ett par timmar per dag, men är också med på (tråkigt, eftersom jag föredrar live) webbinarer av olika slag. Ann Ljungbergs SkrivBio och Folkuniversitets utbildning: Marknadsföring i sociala medier. Och däremellan jobbar jag förstås. Så jag lovar – det är fullt upp, även om jag försöker att inte köra i etthundraåttio.
Den nyblivna naturkocken – det vill säga jag – vill även ta reda på alla fina örter och växter, någon per dag. Rabarbermarmelad med ingefära, pesto på persiljekvistar och mangold, pesto på maskrosblad, rabarberchutney och så vidare. Roligt är det och jag skulle vilja förkovra mig i hur man tar vara på det naturen ger. Det finns kurser, men Google fungerar också bra.
Riktigt finbesök har vi haft. Ett av barnbarnen (med föräldrar, förstås 🙂 ) var på besök häromdagen och fick en present som legat här och väntat. Bajspingis. Jo, det är sant. Ett riktigt skitspel …
Motion får man tydligen på kuppen när man slår bollen under stolar och bord.
Men nu vill jag ha sådant här väder igen. Åtminstone i några dagar!