Ett år äldre och klokare. Eller?

Det sägs att visdom kommer med åren. Är det så?

I så fall borde jag vara jätteklok nu, så gammal som jag börjar bli.

Är det jag det? Vete sjutton 🙂

Hur som helst har har jag fyllt år och blitt ordentligt firad. Maken bokade en kryssning till Helsingfors för att vi skulle få komma bort lite. I Helsinki var det tolv grader kallt och mycket snö. Lägg snålblåst till det så lovar jag att någon längre promenad hade vi inte lust med, trots att vi var bra klädda. Vi gick in för att värma oss där vi hade möjlighet. Ett köpcenter här, en varm glögg där.

Så hittade vi Helsingfors vattenhål. Finlandia. Kaviarrestaurangen. Den måste vi ju testa och tog föllsedagslunchen där.

Middagen gick inte av för hackor den heller. Skaldjur och vitt vin. Mums.

Vi roade oss kungligt – gäller att passa på när man har chansen 🙂 Eftersom jag fyllde år fick jag skönsång, bubbel och blommar på scenen och lite senare hyllade maken mig med karaokesång 🙂 Vad han sjöng? Jag måste ringa Carina, såklart.

Det var ljuvligt att få sova ut på båten, sömn är en bristvara i mitt liv. En frukost senare var vi då åter på landbacken och på väg hem. Och så hann jag förstås skriva en del också. Det är deadline på en ny fikabok.

Ja, hur var det med den där klokheten nu då? Jag brukar inte avlägga nyårslöften, men ibland kan man ju bestämma sig för att ändra på en del saker, eller hur? Ett bra devis är: är du inte nöjd – gör något åt det.

  1. Jag ska göra något åt saker och ting lite oftare.
  2. Jag ska definitivt ta mindre skit
  3. Och: ha ROLIGT under tiden 🙂

Gott Nytt År alla!

 

Ett nytt år blir det likafullt

Jodå, det nya året ramlar över oss. Oavsett om vi vill det eller inte. Oavsett om det blir gott eller ej så inkluderas vi i ett nytt årtal. Men det här blir jättegott, det har jag bestämt.

Den ”riktiga” nyårsaftonen sov vi in i vardagsrumssoffan. Maken väckte mig fem i tolv och vi skyndade oss att hälla upp ett glas bubbel, springa ut på balkongen och skåla innan det bar iväg till sängen för att fortsätta sova. Nyårsdagen däremot blev vår festkväll –  barnfria och bortbjudna till en fin vän.

Så nu har även vi snavat in i det nya året med fest, god mat och bubbel. Gott Nytt År, alla!

Jag har stora förhoppningar på det nya året med nytt jobb och ny bostad.

Här är min nya firmabil. Jag är numer glad och stolt medarbetare i Sveriges Senior Shop. Mitt distrikt omfattar Medelpad, Hälsingland, Jämtland och Södra Ångermanland upp till Kramfors. Senior Shop är den rullande butiken som kommer till kunden: äldreboenden, föreningar och organisationer. Men det är inte bara seniorer som hittar snygga kläder hos oss, det finns något för alla, även herrar och yngre kvinnor. Är du intresserad så hör av dig: carina@seniorshop.se eller 070/311 38 05.

Och så ska vi ju – ÄÄÄNTLIGEN – flytta. Det tog bara några dagar från det vi satte ut en intresseanmälan på Facebook tills kontraktet var påskrivet.

Det här fina huset ska vi hyra. Happy me! Det är garanterat tyst och lugnt och inga chipstunga grannar kommer någonsin mer att klampa omkring dygnet runt och väcka oss. Hallelujah!

Som om det inte vore nog kommer det nya böcker också. Den här bland annat, Över en vårfika, med tema: saker man inte pratar om. Den 15 mars släpps novellsamlingen. Men redan i januari/februari kommer de sju dödssynderna som ljudbok. Fantastiskt roligt!

Men först – föllsedagskryssning. Som vanligt.

Jag är tacksam över hur saker och ting har utvecklat sig och ser fram emot att få börja jobba och flytta, tillsammans med maken naturligtvis.

Nepal då? undrar någon. Nej då, jag lägger naturligtvis inte ner Mitt Nepal. Men jag måste omstrukturera verksamheten lite. Återkommer till det senare.

Tack Universum! Må detta bli året då livet och jag blir sams igen.

 

 

 

 

På kryss med 1,6 miljoner kvinnor

Ibland är livet besvärligt. Den här dagen tenderade att bli så där riktigt bökig, stökig och jobbig. Med diverse strapatser i början av helgen – bärgningsbil, stort monterbygge i Sandviken, trassel med allmänna kommunikationer, lånebil och dubbelbokade uppdrag – ångrade jag nästan att jag bokat hattkryssning söndag eftermiddag med 1,6 miljonersklubben.

page1

Tack Assistanskåren för snabb och bra service!

På grund av banarbete mellan Gävle och Tierp skulle jag dessutom behöva ta tåget i ottan för att vara i Stockholm senast klockan tolv. Puh.

MEN – med en hel del pusslande, lite tur och käre makens benägna bistånd kom jag slutligen iväg med buss, som dessutom tog bara drygt två timmar till huvudstaden.

SAM_4670

Redan i hatten …

Tror någon att jag ångrade mitt beslut? Nääääää …. absolut inte.

page2Väninnan och kollegan mötte upp vid T-Centralen och vi begav oss raskt till Kajplats 17 för att äntra M/S Blue Charm. Vi var inte bara ivriga, vi var även ute i väldigt god tid så vi hann med lite förfriskningar vid ett ståbord på Strandgatan. Vi fick många blickar, leenden och hälsningar, vi gjorde nog stockholmarnas dag där vi stod och var vackra i våra handgjorda hattar från Kathmandu.

SAM_4680

Dags för köande. Trevlig stämning redan där.

SAM_4692

När vi satt oss till bords välkomnades vi av Titti Kerr Axelsson. Alexandra Charles låg hemma i halsfluss och kunde tyvärr inte vara med.

SAM_4693

Det utbringades en välkomstskål. Såklart.

SAM_4697

kunde festen börja! Vi bjöds på läckerheter från löjromssill, lax och kycklingspett …

SAM_4696… till cheesecake med jordgubbar, ostar och tomatmarmelad. Oj – så gott det var!

13266021_10154198272292878_7180729701288952078_n

Foto: Peter Lulle Johansson/ Cawa Media

Ser vi ut att ha det bra? Sannerligen …

SAM_46852

20160522_124555

SAM_4713

SAM_4719SAM_4700Underhållning på hög nivå – Anita Strandell och Deri Rowlands.

SAM_4712

Diggar.

SAM_4729

SAM_47352

Deri Rowland inte bara sjöng för oss.

Äntligen skulle den eminenta juryn tillkännage resultatet av hattävlingen.

SAM_4717

Man utsåg dagens mest elegant hatt samt roligaste. Först eleganspriset.

SAM_4722De två värdiga vinnarna.

SAM_4726

SAM_46842SAM_4733

20160522_145544SAM_4703SAM_4691

SAM_47212

SAM_4736

Tiden går fort när man har roligt och snart var det dags att säga Tack, Hej och På återseende till alla härliga damer. Och föralldel en och annan herre också.

SAM_47372

Bye, bye M/S Blue Charm. Vi ses på hattkryssningen nästa år! Men först ska jag ta mig hem med Norrlandsbussen 🙂

Oj, vad jag är glad att jag kom iväg på den här tillställningen, jag är fylld av glädje, energi och god mat. Tack Universum! Ajj La Vjoo …

 

Fler foton hittar du här:

http://www.cawamedia.com/2016/05/22/varkryssning-med-hatt/

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Struktur och nya planer …

IMG_5487

Återigen en praktfull frukost. Man måste äta för att stå sig – sådeså.

IMG_5489Vyn utanför fartygsfönstret inspirerar.

IMG_5481

Hårt jobb, även i dag. Viss struktur börjar tona fram. Vissa alternativ poppar upp. Visst är det spännande?

IMG_5491

Med funderingar om och strukturering av framtiden följer automatiskt tankar om boende, bostadsort och andra praktiska detaljer.

IMG_5496

Torsdag eftermiddag kom jag tillbaka, per buss, till Gävle Resecentrum. Slutjobbat för den här dagen! Nu grilla med maken och njuta av högsommaren som slog till. Bara så där.

Ajj La Vjoo!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Jag kallar det semester …

Egentligen är det jobbtripp. Men jag kallar det semester för att jag kommer bort från vardagen. Mail och sms måste jag kolla och svara på, likaså förbereda nästa veckas tolkuppdrag. MEN, jag kan inte frestas att ta på mig nya jobb den här veckan i stället för det dagarna är vikta åt: att planera för framtiden.

För att inte tala om att få ångest över tvättkorgen, dammtussar bakom dörrarna eller skräpiga golv. Nej, där jag är nu pysslar de minsann om mig. I alla fall om jag betalar för det. Gott så.

13118933_10153721984253720_3801990857377199887_n

Vikingbussen. Vaddå hål i strumpan? Ja, jag har lånat dem av maken ju – själv hade jag inga rena …

Jag bokade helt sonika en kryssning till Helsingfors. Ni som känner mig vet att jag älskar att kryssa, det har blivit mitt lilla andrum genom åren. När jag behöver komma bort kryssar jag. Eller nåja, andrum – förr i tiden (ni vet, när jag var ung …) fanns inte internet att tillgå på båten och det var asdyrt att ringa. Nu finns hyfsat fungerande nät och det kostar lika mycket – eller lite – att surfa och ringa som där hemma. Så jag kan fortfarande vara tillgänglig trots att jag inte är fysiskt närvarande. Därför tycker jag det är perfekta konferensresor, vilket detta är. Konferens med en person, visserligen – men jag för de bästa samtalen med mig själv 😉

IMG_5453

Stockholm, Stockholm, stad i världen …

Strax framme vid Tegelviken och Vikingterminalen. Det är vårväder nu, ja snudd på sommar, faktiskt. Jag är klädd i snyggkappan av ull och pashminasjal och det är varmt, vill jag lova.

IMG_5460

Som tur är hade jag lättare kläder i bagaget, plus sommarskor. Faktum är att det blåste halvljumma vindar till havs när jag testade båtdäcket. Helt underbart.

Eftermiddagen tillbringade jag först i caféet som var det enda som höll öppet vid ombordstigningen. Efter en laxmacka och ett glas mousserande kunde jag knalla upp till den då folktomma nattklubben och leta mig ett bekvämt hörn där jag plockade upp dator, anteckningsblock och kalender. Ett par timmare senare ropade lekledaren ut att nu var det musikquiz. Inte kan jag missa det? Nej. Och vinnaren med 7 rätt av 10 var … jodå: Super-Carina. En ny kryssning blev förtjänsten plus en påse med Dumleklubbor. Barndomsminnen med underbara smakupplevelser slår till, men nej, jag avhåller mig från sockerfrestelsen. För närvarande tränar jag inte – alltså frossar jag inte heller.

Det är mycket som händer och sker nu, både utanför och inuti mig. Jag måste fatta viktiga beslut och det känns ganska brådskande. Livet är som ett pussel och bitarna är lite i oordning för närvarande. Jag måste lösa det med bostadsort, arbetsuppgifter och en del annat. Nejdå, var inte oroliga nu – mannen har jag för avsikt att behålla. Om han vill ha mig, vill säga.

Jag hade bokat en gratishytt, längst ner i båten, tänkte att där är det förmodligen minst festande och tystast. Maskinmuller stör mig inte, faktum är att jag sover utomordentligt bra på båtar och tåg, men när jag checkade in fick jag en hytt på däck sex och det känns faktiskt bra att bo över vattenytan. Hur som helst sov jag mycket gott första natten. Jag lade jag mig vid halv tio och vaknade klockan sju, redo för frukost.

IMG_5464

Att kryssa utan lyxfrulle går inte, nej, då får det hellre vara 🙂 Jag gillar inte att köa vid matbordet, här kommer de med mitt kaffe och miljön är lugn och stillsam. Dagens viktigaste insikt kom här, tilsammans med honungsmelonen och en sista kopp kaffe. Tjo!

13095981_10153723954843720_7991893272507017496_n

Strax innan vi lade till i Helsinki for vi förbi min lilla ö. Ska kolla om den är till salu, kanske båten ingår?

IMG_5479

Så, då var vi förtöjda och det är klart att gå iland. Måste säga det känns tryggt att man knutit fast färjan med ett par rep … typ.

IMG_5481

Det vill säga, alla andra har gått iland. Själv sitter jag kvar, har hittat en skön plats med utsikt över hav och stad. Jag har lagt upp den vackraste bilden på min dator och tagit fram Ajj La Vjoo-blocket. Nu ska här tänkas, funderas, stötas och blötas. images

Jag har en mängd jobbmail liggande, Nepalbeställningar och förberedelser till tolkjobb. För att inte tala om Skriv som en journalist-kursen jag försummat och gärna vill komma ikapp. Har ett par artiklar liggande också som vill få publicerade.

So – back to business. Återkommer senare.

 

 

 

 

 

 

Trettio dagar mot toppen – dag 26

Dag 26 – lördag – var vikt åt ett arrangemang som skulle visa sig bli Nimis höjdare under resan. En kryssning på havet. Min ursprungliga tanke var att boka en dygnskryssning så hon fick en egen hytt på båten och så vidare. Men tiden sprang iväg och vi sade att det är huvudsaken att hon får komma ut på havet och vi beslutade att ta en dagskryssning från Gävle i stället.

SAM_3865

I Nepal har man inga hav, bara några mindre sjöar och eftersom nepalesen i gemen inte är särskilt berest finns det många som aldrig sett havet.

Vi klev på bussen i Gävle och drygt två timmar senare gick vi uppför landgången till Eckeröbåten. Flickan vi hade med oss var ganska fåordig, med största säkerhet ett tecken på viss nervositet och spänd förväntan.

SAM_3858

SAM_3860

När vi kom ombord bänkade vi oss vid ett fönsterbord för att vi skulle se så mycket som möjligt av skärgården.

SAM_3863

Tyvärr var det kraftig sjögång från första stund och jag var jätterädd att Nimi skulle bli sjösjuk. Ängsliga och omhändertagande jag var nog ganska tjatig, är jag rädd, men hon intygade gång på gång att hon inte mådde dåligt. Det började däremot jag göra, så maken gick till receptionen och köpte en ask åksjuketuggummin. Jag tog ett och bad Nimi ta ett och sedan kunde jag glömma sjögången.

SAM_3869

Det blev en guidad rundtur och fotograferingssession både inne i båten och ute på däck.

DSC00984 (3)

Den självklare guiden var förstås maken …

12779174_1187381084606162_609066302506772513_o

DSC00999

Kallt som sjutton var det, men vad gör man väl inte …

SAM_3871

SAM_3873

Nä, hörni, nu går vi in igen .

DSC01007

Vi måste prova lyckan vid spelautomaterna, vilket är något jag aldrig gör i vanliga fall. Men detta var ett speciellt tillfälle och tillsammans spelade vi bort några tior.

Desto bättre gick det i quizen, den obligatoriska båttävlingen. Jag hade full pott, alla rätt, på min kupong!

SAM_3870

Tro för all del inte att jag vann för det, nejdå. I stället lottade man ut vinster och maken (som hade hela två rätt av fyra … *ironisk*) vann. Såklart.

SAM_3883

Mat måste man ha. The Swedish Hysteric Smorgasbord måste vår gäst få testa.

SAM_3876

DSC01011 (2)

SAM_3878

SAM_3894

Yummiieee …

SAM_3887

Tack för ytterligare en fin dag, Universum!

 

 

 

Ajj La Vjoo

 

 

 

 

Ut i kylan

Jag är hemma nu. I Sverige. Haft tre fina dagar – lugna, sköna och ganska givande.

untitled22Fått en del tankearbete och adminjobb fixat, allt från en överfull mailbox som Hotmail hotade att stänga ner till att klura ut kattleksaker och hur jag fortsätter bygga mitt varumärke, Ajj La Vjoo.

10845960_10152609623618720_6292368786849752309_n

ajjlavjjo_riktigtröd med www

Och så har jag skrivit. Förstås. Plus redigerat de åtta första romankapitlen ganska rejält. Har ett par sidor kvar innan jag ger mig i kast med nya idéer. Om två veckor åker jag till Nepal och Kathmandu, kommer att få en hel del inspiration då – både miljö, karaktärer och handling.

I dag har jag jobbat. Den motvillige arbetaren, det är jag det. Jo, jag vet – alla måste jobba, så är det. Det är bara det att jag sett fram emot en lång, skön ledighet efter det gräsliga sista halvåret 2015. Men, men, allt går inte som man tänkt sig. Jag gillar mitt yrke: skrivtolk. Det är roligt, men jag skulle vilja känna mig piggare och gladare.

Just nu är det tjugo grader kallt.

ub_0968b217ce4f533a9f1fd13ba327599e

Brr. Mitt tåg hem till Sundsvall var fyrtio minuter försenat, som tur var kunde jag gå inomhus för att värma mig. Maken hämtar mig på stationen och har lovat sushi och ett glas kallt, vitt vin.

images4X2WPTK6

Kanske jag kan övertala honom om att spela ett parti Canasta också?

canasta

Heja mig!

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

Lyxhytt och ingefära

Om dagen i förrgår var mycket stillsam och lugn var gårdagen mer händelserik. Jag har alltså bokat två fria kryssningar, åker fram och tillbaka Sthlm/Mariehamn två gånger på raken. Kostnad noll kronor, inkluderar buss till Sthlm, hytt på båten samt frukost. Det enda jag betalat är fyrtio kronor för Early boarding, alltså att få gå ombord på båten 16.10 i stället för 17.30. Vikingterminalen är verkligen det tråkigaste stället i världen att vänta på. Möjligen näst efter Tribhuvan International Airport i Kathmandu.

Strax innan vi lade till i Stockholm i går eftermiddag pep det i telefonen. Viking Line sms:ade och undrade om jag ville uppgradera mig till lyxhytt till den facila kostnaden av 250 kronor. Ville jag? Jag övergav raskt min plan att strosa ut från båten sist av alla och lugnt släntra in igen ”Hallo folks, here I am again”. Nej, nu var det te å knö sig med pensionisterna för att så snabbt som möjligt ta mig till incheckningsterminalen och lyxhyttsbokaren.

Vaddå? Har jag inte berättat att det är mest tanter och farbröder på resan? Jodå. Vissa stunder känns det som när jag är på jobbet, när jag är ute på tolkuppdrag i pensionärsföreningar. Många som går förbi mig där jag sitter tar tag antingen i ”flickan” (mig) eller min stol för att ha något att hålla sig i. Lite jobbigt är det när jag samtidigt som jag ordagrant ska återge vad kvinnan från Försäkringskassan berättar för viktig statistik om bostadsanpassning måste parera en näve som vill vila tung på min axel eller greppar min dator på bordet i tron att den är fastskruvad. Nu överdriver jag allt. Lite. Men emellanåt går det till på det viset.

Hur som helst – lyxhytt var det. Captains Deck, högst upp på fartyget. Våning 11. Med en vidunderlig utsikt. Ja, förutom i morse då. Jag vaknade vid sju av ett konstigt ljud. Man skottade snö utanför mitt fönster.

IMG_4888

Min hytt har alltså stora fönster, ut mot det (idag väldigt gungiga … ) havet. Vidare: dubbelsäng, sittgrupp, tv, fint badrum utrustad med necessär med allt möjligt bra att ha samt cava, läsk och godis i den lilla kylen.

IMG_4884

Här trivs jag bra. Som grädde på lyxmoset bokade jag mig en spabehandling. Kurbad med eucalyptus med efterföljande massage med ingefärsolja. Jag somnade gott några gånger och vaknade till liv först när massösen serverade mig läcker dryck – vatten med äpple- och limeskivor. Bara jag kvicknat till var jag som ny igen och efter ett par supergoda tapas och en glutt inne i nattklubben var det dags att sussa gott i lyxhytten.

Jag har allt tur jag! Heja mig!

 

 

 

 

www.aynsley.se

 

Nytt år – Nytt liv – Nytt äventyr!

God fortsättning på det nya året tillönskas härmed alla! Följare, vänner, bekanta och smygläsare. Och framför allt: ett riktigt gott nytt år till mig själv!

Årets första dagar har för min del varit varken lätta eller roliga. Men de är i alla fall början på ett nytt år, ett bättre än föregående. Det är ju inte bara ”mardrömsmånaden” i Stockholm som däckat mig. Redan i september flaggade jag för att jag måste trappa ner. Men – här sitter jag nu fyra månader senare med facit i hand: jag har planerat och genomfört importer från Kathmandu, en internationell mässa i Malmö, ett antal föreläsningar och klädvisningar samt en trettiotredagars julmarknad i Stockholm. Och så har jag jobbat däremellan. På mitt vanliga jobb som tolk, det som försörjer mig. Min envishet är en hälsofara, men jag vill verkligen inte avboka arrangemang om det inte är absolut nödvändigt.

Nu har jag lagt ner allt, gör bara det nödvändigaste. Jobbar då och då, eftersom jag måste efter brakförlusten i Stockholm. Annars sover jag halva dagarna, försöker vara snäll mot min katastrofala mage samt käkar hollistiska piller mot virusinfektioner, munsår och blåsor. Fy, så bitter och sur jag verkar. Nej, jag har planer och positiva tankar, men är mest så in i bomben trött och energilös att planernas genomförande får vänta. Facebook och sociala medier orkar jag inte med, är bara in och kikar ibland. Jag har fått en del smått oroliga meddelanden och mail om min tystnad (tack – det värmer att bli ihågkommen *hjärtahjärta*), men nu vet ni varför.

Förra året fattade jag en del felaktiga beslut. Det gör vi alla då och då och konsekvenserna kan bli små eller jättestora. Nu har jag ganska gott om tid att fundera över de kommande 354 dagarna. Vad vill jag ha ut av dem? Vad vill jag göra? Hur reder jag ut de frågetecken jag själv ställt upp?

Och mitt i min mentala mess och trötthet bestämde jag att vi måste byta sovrum. Bort från det stora, med mönstrade väggar, som ser stökigt ut så snart minsta lilla grej ligger framme. Tillbaka till det lilla rummet med utrymme för vår stora säng och en liten byrå, men där det känns rent och framför allt lugnt. Så maken och jag tillbringade helgen med att (i lugn och ro … ) städa garderober och flytta desamma, bubba sängar, sätta upp tavlor och lampor. Vi hann även med att sova halva dagarna, spela kort och äta god mat tillsammans med ett glas vin. Min man säger att jag sover mycket lugnare nu, i nya rummet. Det stämmer nog – och jag vaknar inte lika ofta mitt i natten heller.

Något som definitivt har fått ligga på is senaste veckorna är skrivandet. Det är en energipåfyllande sysselsättning, men ibland måste man prioritera. Senaste gången var i början av december vid sista kurstillfället på Skrivarakademins författarkurs med Sören Bondeson. Tyvärr kunde jag bara vara med ett par timmar, jag var ju fastbunden vid Sergels torg, men fick i alla fall med mig värdefulla synpunkter, tips och råd om mitt romanmanus.

Nu är det måndag morgon och jag sitter på bussen i snöyran. Bussen som ska ta mig till Stockholm och Viking Cinderella. Jo! Jag, som farit snart jorden runt på egen hand (Egypten, Turkiet, Lofoten, Nepal … ), har aldrig någonsin varit på en kryssning själv. Nu är det dags att passera även den gränsen. Jag ser fram emot att sitta på rumpan i tre dagar och hitta tillbaka till orden och skrivarglädjen. Inga avbrott för att fundera på vardagens trivialiteter som tvättstuga, lunch och fixa bokhyllan i vardagsrummet. Nej – när jag blir hungrig går jag och köper mig något. Frukosten serveras i matsalen och jag kan ta ett glas vin och delta i musikquizen om jag har lust. Förhoppningsvis fungerar inte internet ute till havs så jag behöver inte ens kolla mailen. Och så har jag gått med i en grupp där jag förbinder mig att skriva varje dag i hundra dagar. Precis vad jag behöver. Jag började i går – lite symboliskt blev det, med ett par listor bara. Nu är blogginlägget klart, den överbefolkade (vi är sju personer … ) bussen är strax framme vid Hakke Gård där vi ska käka lunch och när vi är tillbaka ombord ska jag ta fram min manuslunta.

Här ska skrivas!

Nytt år – Nytt liv – Nytt äventyr!

Heja mig.

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Det sprack …

Det där lugna året, det sprack. Redan i januari.

Men hösten skulle minsann gå i färre knop.

Joråsåatteh

Bokmässa, Nepalresa, diverse mässor, tolkjobb, mannekänguppvisningar och föreläsningar Mitt Nepal. Ett par novell-deadlines och andra små och (tills vidare hemliga) projekt. Och en kurs har jag anmält mig till, trots att jag inte skulle. Skrivarakademin i Stockholm, med Sören Bondesson som lärare. Det blir spännande.

Men sedan fick det allt vara nog. Måste hinna andas också, ibland.

Förra veckan bokade jag en Ålandskryssning till mig och maken. Jag behöver komma bort ett par dagar. Det gör nog han också, den stackaren jag kör med från morgon till kväll. Vi bokade en dygnskryssning, men det skulle inte gå någon buss tillbaka till Sundsvall. Hm, hur löser vi det då? Jo, med en hotellnatt i Uppsala och tåget hem dagen efter. Vi ska åka, det är bara så.

Jag förvarnade om radioskugga på sociala medier och så äntrade vi Viking Line-bussen. Jag i bästaste rödaste jordgubbsklänningen från Kathmandu. Är man ledig så är man, liksom.

Och plötsligt hände det. Någonstans mellan Söderhamn och Tönnebro ringde telefonen. Det var från Bollnäs folkhögskola.

Jag är antagen till en ettårig skrivarlinje. Wow. Självklart tackade jag ja. Sedan kollade jag kalendern. Jodå, det funkar.

Och jäääklar så roligt det ska bli.

Men nästa årdå ska jag ta det lugnare och varva ned. Så det så …

 

 

www.aynsley.se