Du gamla, du fria …

Dagen för hemresa. Men först frukost: massor av kaffe, förstås, och hembakta grahamsfrallor med goskinka, leverpastej och lokal gurka. Med mera. Gissa om vi haft det bra och ätit gott!?

Innan vi åkte hem skulle vi även hinna med Dybecksgården. Du vet, han Rickard Dybeck.

Jasså inte? Men nationalsången har du hört någon gång?

Du gamla du fria du fjällhöga nord,
du tysta du glädjerika sköna,
jag hälsar dig värnaste land uppå jord,
din sol din himmel dina ängder gröna
din sol din himmel dina ängder gröna.

Den har han skrivit, Rickard Dybeck. Prästsonen från Odensvi, jurist och fornforskare som plötsligt fick idén till Sveriges nationalsång.

Men – nu måste vi faktiskt åka hem till Norrland.

Från oss till er, kära värdpar – tack!

 

 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

Kommer efter som Arbogaölet …

Någon mer än jag som minns det gamla uttrycket ”Det kommer efter som Arbogaöl”?

Nehej, inte det. Wikipedia säger: ” Det kommer efter som Arboga Öl”. Dessa bevingade ord ska enligt sägnen ha yppats år 1365 av en krigshär som kommit för sent till ett slag. Soldaterna hade nämligen rastat i Arboga och provat det lokala ölet, som redan under medeltiden var känt för sin styrka och smak. Oavsett om denna historia är sann eller inte följs traditionen med att brygga mustiga och fylliga öl.”

Visserligen var det söndag och ölaffären var stängd, men vi skulle ändå ta en tripp till just Arboga för att se mer av omgivningarna.

Vi började på Kanalbron, den lilla stadens äldsta bro. Vackert är det och vi hade tur med vädret, ganska kyligt, men solen gjorde sitt bästa för att värma upp oss.

En mycket vacker stad med en hel del att vila ögonen på!

Engelbrekt vaktar utanför Heliga Trefaldighetskyrkan från 1200-talet. Lite anonym på utsidan, men med mycket vacker interiör. Där stannade vi även på högmässa, lyssnade på skönsång och kloka ord. 

Slutligen besökte vi stadens äldsta kyrka, S:t Nicolai.

Så var det dags att lämna Arboga för denna gång. Något Arbogaöl blev det inte, men vi tackade vår eminenta guide, en kompis till värdparet, och åkte vidare.

To be continued.

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

I en annan del av Köping

Maken och jag skulle äntligen åka till Kolsva som vi pratat om så länge. Vi skulle hälsa på kompisarna som bor i det lilla samhället strax utanför Köping. Det hade snöat under natten, men nu var vägarna bara och det var plusgrader igen. Efter fyra timmars bilfärd var vi framme och fick avnjuta den väntande middagen.

Gulasch! Vi har ju nyligen rest i Europa tillsammans och ätit gulasch i olika former och varianter, så det var supergott och trevligt att återuppliva (inte så gamla) minnen.

Efter den delikata middagen var det dags för sällskapsspel. Vi hade tagit med oss Tripoley som vi för övrigt köpte i USA när vi hälsade på kompisarna där för några år sedan.

Allt roligt har ett slut, så även lördagkvällar i Västmanland.

På söndagsmorgonen väntade en trevlig överraskning.

Amerikanska pannkakor med lönnsirap och bacon. Wow och mums! Minnen från Cracker Barrel, den fantastiska frukostrestaurangen vi besökte flera gånger under vår treveckors tripp till USA det året vi vann pengar på ”Lingo” på teve.

Efter frukost var det dags för sightseeing i en annan del av Köping.

Fortsättning följer.

 

 

 

www. aynsley.se