Etikettarkiv: författarkvinna

Pandemi-release …

Postat av
2

Jag älskar fest, lite lyx och flärd. Under årens lopp har jag haft några härliga boksläpparfester med (beroende på vilken slags bok) ris och linser, snittar, smörgåstårta, snacks eller frukt och tårta á la Nepal, men ALLTID champagne. Alltid.

Av lättförklarliga skäl bidde det inte någon officiell bokrelease denna gång. Men skumpa fungerar även vid en enmans-release.

Glad och nöjd. Ingen storslagen bokrelease, men lite skumpa blev det allt!

Till min stora överraskning och glädje kom i alla fall ett par firarsugna. Bästa grannarna kom in med release-present och fick självklart sörpla champagne med mig. Och marken förstås. Dagen till ära bjöd han på gratinerad hummer.

Det blev några release-signeringar i stället. Tre dagar på hemmaplan, en dag i Gävle samt ett par dagar i Ljusdal och Färila.

Releasesignering på Vängåvans Bokhandel i Sundsvall.

Även några kvällar med boksignering, paketering och adress-skrivande till alla som beställt boken via sociala medier, mail, sms och så vidare. SÅ HIMLA ROLIGT! Jag är ödmjukt tacksam över den fina respons jag fått på så kort tid; ”berättelser som berör och stannar kvar”, ”en bladvändare”, ”i den här boken finns det något för alla”, ”ett strålande vackert språk” med mera.

Den eminente fotografen, Micael Lindberg, har självklart fått ett eget ex av boken!

Vad är då detta? Jo, geten Teodor och Anders Andersson, Emser samt Piggen och Piggy som bökar runt i gyttjan. Jag säger inte mer, läs själv 🙂  Lite salt, lite surt och resten sött. 

Förresten har jag ett särskilt releaseerbjudande till den intresserade: 1 ex av Lite salt, lite surt och resten sött + 1 ex av min fina foto- och bloggbok Ajj La Vjoo – 90 dagar i Nepal INKLUSIVE frakt för 250 kronor, självklart signerade! Finfint julklappstips, eller hur?

Klicka här för beställning.

På hemsidan finns även min webbutik Ajj La Vjoo med fina varor. Kika in!

 

 

www. aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har du skrivit en kokbok?

Postat av
Svara

Jag får frågan ibland: ”Har du skrivit en kokbok?”. Men nej, Lite salt, lite surt och resten sött – det är ingen kokbok. Det är min egen karamellpåse. En påse blandgodis innehållande feelgood och feelbad, spänning och drama, lite skräck och en aning erotik samt MÄNGDER av humor.

Min roman kommer ut under första halvåret 2021 har jag bestämt, men så länge ville jag inte vänta på en ny utgivning. Nej, jag samlade ihop alla texter jag skapat under årens lopp. Inte helt lätt, jag fick igång en och annan gammal dator med ”bortglömda” noveller och gick igenom två externa hårddiskar. Så småningom hade jag en tegelstensbok med texter, noveller, haikus och dikter, tidigare publicerade och opublicerade, nyskrivna, nyredigerade och fräscha. Jag anlitade fyra testläsare i olika ålder och kön, med olika intressen och läsvanor. Var och en läste några noveller (fem – femton, beroende på tid och lust) och lämnade kommentarer och betyg på en enkel blankett jag snickrat ihop.

Så himla spännande det var! Och lärorikt. Ett par av mina favorittexter, som jag ”visste” skulle få högsta betyg fick det, men inte av alla. Någon ansåg den mer medioker. Och en novell jag själv helt och hållet dömt ut fick högsta betyg av ett par testläsare samt omdömet ”Du måste skriva en historisk roman”! Hoppsan.

Lärdom: skriv aldrig läsaren på näsan vad denne ska tycka eller tänka!

Jag var på vippen att plocka in några dikter och haikus, men där svek mig självförtroendet. Dock slängde jag i sista sekund (så jag inte skulle hinna ångra mig) in en erotisk novelldikt som avslutning och skickade sedan hela bibban till ett av mina favoritförlag, Bokförlaget K&R AB. Efter en tid fick jag svar att man älskade mina texter och ville ge ut min bok. Hurra!!

Sedan gick det snabbt. På två veckor var inlagan satt och boken tryckt.

Min bok! Foto från tryckeriet. Så häftigt att se!

Jag köpte ut ett par hundra böcker från förlaget för att sälja själv och här anländer mina bebisar.

Glad och nöjd. Ingen storslagen bokrelease, men lite skumpa blev det allt!

Eftersom jag inte kunde ”bubbla” fysiskt med fina Alwa på Bokförlaget K&R AB skickade jag en blomma

Omslag. Fotograf: Micael Lindberg

Baksida (!) Fotograf: Micael Lindberg

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Femton minuter

Postat av
Svara

Jag älskar väldoftande växter: liljekonvaljer, hägg, spirea, hyacinter, liljor och sist, men absolut inte minst – den absoluta favoriten: syrener. Färgen är oväsentlig, det är doften som är ljuvligare än ljuvlig. 

Härom kvällen fick jag min beskärda dos av nyblommad doft en ljummen försommarkväll i huvudstaden. Vi är några ur nätverket Stockholmsförfattarna Event som varit ute på miniturné, bland annat på Bishops Arms i Gamla Stan. Efteråt ordnade vi en egen After After Work bland doftande syrener.

Men – som jag läste någonstans på sociala medier häromdagen, det sämsta med syrener är att livstiden är typ en kvart. Så jag är glad att de kanske blommar hemma i Norrland till veckan så jag får njuta ytterligare några minuter!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

Oriktiga kvinnor – finns de?

Postat av
Svara

Åh, så himla glad jag blev! Jag googlade på mig själv, mitt namn. Det gör jag ibland, alltid hittar man något matnyttigt eller roligt.

Som den här bilden, när maken och jag spelade in Postkodlingo för teve och vann 21000 kronor. Jag kan berätta att vi har håvat in betydligt mer om jag sagt JACKA i stället för JUCKA när jag skulle gissa ordet … Hur som helst blev den vinsten en härlig grundplåt till vår tre veckor långa USA-resa något år senare.

Sedan skrev jag in titeln på den senast utgivna novellantologin i sökfältet, Över en sommarfika, där jag deltar med novellen Riktiga kvinnor. 

Det är Ariton Förlag som ger ut de här ”fika-böckerna” och jag har förmånen att få medverka i dem alla.

Temat för just den här novellsamlingen är ”livets mening” och för mig var ämnet glasklart: barnlöshet. Min berättelse handlar om två kvinnor och deras barnlöshet, ett frivilligt val och ett ofrivilligt, samt deras respektive ångest över vissa av livets skeenden. Jag har fått mycket uppskattning för novellen som delvis är självupplevd.

Jag upplever att de flesta människor faktiskt anser att livets mening är just barn. Det hyser jag full respekt för, men har många gånger upplevt att den respekten inte är ömsesidig. Jag tycker att det finns så mycket som berikar och gör livet värt att leva, det kan inte bara bero på ens förmåga och/eller vilja att alstra barn för att leva ett fullgott liv. Är man verkligen ”riktig” kvinna eller är man till och med ”konstig” (jodå, det har jag också hört) när man väljer att avstå från barn?

Oriktiga kvinnor, finns de?

Men – tillbaka till googlandet – jag skrev alltså in Över en sommarfika i sökfältet och scrollade efter något intressant jag inte läst förut.

DÄR! Där var det något. En blogg, Läsa och lyssna: 

”Eftersom jag själv medverkar i den här novellantologin, som handlar om Livets Mening, så tänker jag inte betygsätta den – men jag tänkte tipsa om vilka noveller jag tyckte bäst om!

Riktiga Kvinnor av Carina Aynsley. Om hur två streck på en graviditetstest kan tolkas på så olika sätt.  …… Överlag är det alltid spännande hur olika författare tolkar ämnet på så skilda sätt. En bra novellsamling där det finns nåt för alla.”

”Riktiga Kvinnor av Carina Aynsley. Om hur två streck på en graviditetstest kan tolkas på så olika sätt.” Så himla glad jag är över att bloggaren tycker att min berättelse är en av de bästa! Jag vet att den är bra och jag har fått mycket credit för den av läsarna, men det är något extra att se det på pränt.

Här är Ariton Förlags fina trailer till boken. Se den!

Över en sommarfika – om livets mening

Vad drömde du om som barn? Kan man ge upp vad som helst för någon annan? Vad är en riktig kvinna? Hur hittar man tillbaka till livet efter en svår olycka? Hur kul är egentligen 42? Vad är viktigast i livet? Över en fika kan mycket hända. Vi umgås, jobbar, pluggar, planerar, filosoferar och löser världsproblem. I novellantologin "Över en sommarfika" som lanseras 10 juni har vi samlat 27 berättelser om livets mening. Vad är dina tankar kring livets mening?

Publicerat av Ariton Förlag den 4 maj 2017

 

Jag har några böcker kvar om du vill ha ett signerat ex: 

super-carina@hotmail.com

Fredag 26 januari har jag boken med till Söderhallarna där jag signerar tillsammans med Stockholmsförfattarna. Har du vägarna förbi så kika in – köp en bra bok eller bara tjöta en stund med mig och oss! Kanske om barnlöshet?

 

 

 

 

 

Att blogga är ingen barnlek …

Postat av
2

Att blogga är minsann ingen barnlek. Förutom – förhoppningsvis – intressanta, aktuella och läsvärda inlägg ska bloggen skötas exemplarisk: uppdateras och hållas fräsch. Gammal skåpmat ska bort och frestande nyheter in.

Apropå frestande …

Jag känner mig imponerad, tacksam och aningen förvånad över mina trogna följare som inte gett upp hoppet trots de ynka inlägg jag åstadkommit under 2017. Flera har hört av sig på olika sätt för att tala om att man uppskattar att jag kommit igång med bloggandet igen.

TACK – kära ni! Ni gör mig så glad och jag inspireras att fortsätta.

Nu är samtliga bloggsidor uppdaterade: startsidan ”Välkommen till mina bloggar”, ”Jag- en författarkvinna” samt ”Jag – en resenär”.

Välkommen in! Se och läs! En mängd nya och gamla foton har jag också lagt in – det är mycket möjligt att just du finns med på ett eller två av dem!

Mycket nöje! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Very Important Person

Postat av
2

Jag har flera vänner och bekanta som antingen är på, eller är på väg till, varmare breddgrader för några dagars välbehövlig sol, värme och rekreation. I vanliga fall är jag lätt avundsjuk, men inte nu.

Jag har ju vatt på en veckas skrivretreat på Öland –  och det  var precis vad jag behövde! Solbränna och kvällsdrink i ljumma vindar – visst, underbart, men för att ladda de för länge sedan utbrunna batterierna behövde jag ett annat slags vitamintillskott och det har jag sannerligen fått!

Har du någonsin sett ett så gräsligt foto?

Tätt tillsammans med tre andra personligheter, alla så olika min och varandras, har jag  fått vila, nytt syre och näring för både kropp och själ.

Och man har fått ta HUUR mycket sås man vill …

Jag har hittat tillbaka till pennan och orden. Visserligen har jag inte hunnit knåpa på mitt gamla romanmanus, men arbete med blogg, hemsida och framtida projekt med Stockholmsförfattarna har tagit sin tid. Det har gått väldigt lätt att hålla tankarna borta från flyttkartonger och varulagerinventering här  hemma.

kalltsomfanochhurmycketskitsnösomhelstpunktnu

Så – borta bra, men hemma bäst. Jag har de bästa intentioner att fortsätta goda vanor – yoga, promenader, strukturerat arbete etc.

Vilken tavla!

Men, som vi alla vet, när man lämnar den skyddade miljö där inspirationen flödar och alla goda idéer kommer till, kastar sig verkligheten obönhörligen över en. Oplanerade saker knackar på och inrutade dagar tar en annan struktur.

Okej, då får jag göra nya rutor, tänker jag. De blir kanske kantigare, antar en annan storlek och är inte fullt  lika roliga, men det handlar om förhållningssätt. Som en klok kvinna sade häromdagen, det är lättare att ta itu med saker och ting om man bestämmer sig för att det ska bli en intressant och lärorik upplevelse, i stället för att sucka och vara ledsen över det som är jobbigt.

Så – mina vänner, nu ska det bli morgonyoga trots att förmiddagen redan är långt liden. Jag ska andas in ljusa, lätta och hoppfulla tankar för att tränga bort det kalla och mörka. Tända lampor och ljus för att behålla den glädje jag har så lätt för att tappa.

Jag tar finmuggen till hjälp för att minnas att det är faktiskt bara jag som kan göra min egen dag. VIP, very important person, det är du och jag, vi är alla våra egna VIP-kunder, glöm inte det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholmare? Jag?

Postat av
Svara

Tror ni jag har det bra här på Öland bland författarkollegors glada sällskap?
Japp – rätt gissat, jag mår som en prinsessa!

Visserligen arbetar de andra med sina respektive bokmanus, vilket gör mig ganska avundsjuk, men jag jobbar hårt med de texter jag försummat så länge: mina bloggar och hemsidan. Flitens lampa lyser verkligen över oss alla!

Skrivretreat på Öland med kollegor från Stockholmsförfattarna

Dagarna på ett skrivretreat är långa och mödosamma. Vi ställer ingen väckarklocka, men vid halv åtta-tiden är de flesta redo för morgonkaffet. Var och en mornar sig i sin egen takt, själv behöver jag ett soffhörn, kaffe och tystnad innan jag kommer igång. Vid niotiden kör vi ett lätt yogapass tillsammans och sedan är det fri lek, det vill säga alla jobbar med sitt och käkar lunch när det passar. Klockan ett är det promenaddags. Du som känner mig vet hur jag avskyr just den aktiviteten, men jag erkänner mer än gärna att det är väldigt skönt en timme senare när kängorna åker av igen. Jag känner mig sådär jättenyttig och skönt tillfreds, du vet.

Eftermiddagen är återigen fri arbetstid och vid pass halv fem är det dags för kvällsskiftet. Då läggs manus, fotofiler och andra privata projekt åt sidan och vi jobbar några timmar med vårt gemensamma, det vill säga Stockholmsförfattarna Event.

Så glad jag är att få ingå i det här nätverket! Inte bara för att jag har tillgång till roliga aktiviteter jag knappast skulle kunna ta del av annars, nej, även för fina kollegor runt om i landet som vissa av dem även blivit mina vänner. Ja, det är faktiskt så att man behöver inte ha den minsta anknytning till huvudstaden för att vara medlem i eventnätverket!  Det räcker gott med författardrömmar och / eller en och annan utgiven text och det passar mig utmärkt.

För, nej, någon stockholmare blir det aldrig av mig, det är jag ganska säker på!

Stockholmsförfattarnas hemsida

Stockholmsförfattarnas Facebooksida

Kom med du också!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ölandstokar

Postat av
Svara

Nu har jag tillbringat tre hela dagar på Öland. Snart halva veckan har gått, men det känns som en hel evighet. Jag måste erkänna att det är väldigt skönt att slippa det extrema snökaoset  hemma i Norrland, även stressen över flyttkartonger, administration och varulagerinventering. Här ägnar jag mig åt yoga, bokmanus och planering av författarframtiden tillsammans med kollegorna från Stockholmsförfattarna. 

Vi är noga med att vårda både kropp och själ, så förutom yoga och bra mat tar vi dagliga långpromenader i den vackra, lite karga (och framför allt snöfria …) omgivningen.

Och hemma väntar en riktigt smaskig middag på Ölandstokarna.

Scampi. Oj, så snabbt det tog slut …

 

 

 

 

 

 

56 år och 24 minuter

Postat av
2

Så har min femtiosjätte föllsedag passerat. Jag vill inte säga det högt för det låter alldeles för nära sextio. Men – för att citera salig mormor:

”Ha, det är väl ingen ålder på en kvinna. Och gift har hon ju blivit också.”

I vanliga fall firar jag föllsedan hemma med champagne och smörgåstårta, men den här dagen drog jag iväg hemifrån.

Från drivor, kaos och snöskottande make till en dagslång bussresa tillsammans med sköna kollegor från Stockholmsförfattarna, ett nätverk som samarbetar i olika event runt om i landet. Vårt mål var skrivretreat på Öland.

Efter incheckning och en utsökt middag var det dags att jobba lite. Jag menar, vi är ju inte här för skojs skull. Enbart. Nej, vi har mycket att planera, strukturera och filosofera över.

Men det är klart, lite champagne hinns ju alltid med … det är ju faktiskt föllsedag hela dagen.

Jag tackar härmed för all uppvaktning, grattishälsningar via Facebook, sms och främst naturligtvis personliga samtal. 

Vän av ordning funderar nu över bloggens rubrik ”56 år och 24 minuter”.

Ja, 56 år syftar alltså på lilla mig. De 24 minutrarna avser den tid det tog att korka upp en motsträvig flaska bubbel i bussen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skrivkramp

Postat av
7

Hej bloggen! Nu är jag här igen.

Det är länge sedan sist, men år 2017 har varit rörigt, kaotiskt, dyrt och energikrävande på flera vis. Orken och tiden har inte räckt till att skriva eller blogga. Tyvärr. Men det blir ändring på det nu, tänker jag!

Först: många har undrat varför vi redan flyttat från vårt hus i skogen. Jag vill inte gå in närmare på den trista och dyrköpta historien som slutade med att vi blev nekade tillträde till huset samtidigt som vi krävdes på hyra. Vi har satt punkt för det kapitlet i livets bok och förhoppningsvis lärt oss något av det.

Men – för några veckor sedan flyttade vi till ett sprillans nytt hus med högt i tak, mycket luft och en helt bedårande utsikt över sjö och skog. Här vill jag bo och leva i många år!

För övrigt har år 2017 mest bestått av jobb, jobb och mer jobb. Jag har hunnit köra två säsonger med min rullande klädbutik och det har varit intensivt, roligt, tufft och jobbigt.

Nu har jag jullov tills jag kör vår- och sommarkollektionen med början 28 februari. Sedan är det full rulle fram till någon gång i juni.

Apropå julen så var helgen lugn, skön och avkopplande. Precis som man hoppas den ska bli. Flyttkartongerna stängde vi dörren om och njöt av helgen, pyssel, god mat och vinterpromenader.

Och apropå vinter – vi har investerat i en snöslunga för att inte slita ut den drygt 60-årige maken i förtid. Vi har nämligen varit tvungna att skotta tre – fyra gånger om dagen i stort sett hela december och även nu i januari. Nederbörden verkar aldrig ta slut.

Men idag är det trettondag jul och jag befinner mig på ett helt snöfritt Öland.

Jag är här på skrivretreat och planeringskonferens tillsammans med tre kollegor från Stockholmsförfattarna. Förutom ett kommande gemensamt bokprojekt har vi en massa arbete att utföra inför mässor och marknader, Litteraturkryssning på Birka Princess och annat skoj. Mer information kommer – jag lovar!

Jag lovar också att återkomma med en ny blogg, snart. Kanske min skrivkramp släpper under veckan med dessa kreativa författarkvinnor?!