Sent ska syndaren vakna

Låt Bitte Jonsson roa och oroa dig i sju dramatiska noveller i lika många böcker. Det handlar såklart om de sju dödssynderna. De är här nu, vet ni. Snart, mycket snart.

7-deadly-sins_144824304

I december 2014 tillfrågades vi tjugotre författare av Ariton Förlag om vi ville delta i projektet och skriva om synderna. Det kändes väldigt ärofyllt och mitt första, spontana svar var – JAAA … Men sedan tänkte jag till och började tveka. Kriterierna var tuffa: en novell i månaden i sju månader. Och de måste ju självklart hålla att publiceras. Skulle jag kunna? Skulle jag hinna? Skulle jag … ? Jag ändrade mig och tackade nej, men efter ett par peppande samtal med Ariton Förlag, Dag Öhrlund och min stöttande make ändrade jag mig igen. Klart som f-n jag skulle vara med. Sådeså.

Det har varit ett hårt och intensivt arbete. Nyttigt också. Nu vet jag hur det känns att ha en deadline hängande över mig. Hela tiden, i ett drygt halvår. Mycket lärorikt. Jag har även haft bra testläsare. Jan Björkman, Birgitta Backlund och jag har läst varandras sju noveller och stöttat varandra, kommit med konstruktiv kritik, hejarop samt förslag om förbättringar.

Och nu är den snart här – den vansinnigt spännande novellserien om de sju dödssynderna. Du vet väl vilka de är? Högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. 

I mitten av november äger den stora, syndiga premiären rum och strax därefter kan vi börja leverera böckerna.

12094969_10205261713484864_2198198112503127246_o

Den allra första antologin Högmod, har förord skrivet av Robert Wells. Bara det, hör ni … Min novell heter Lukas 14:11 och är såklart väldigt läsvärd.

Du ser väl förresten den samling eminenta författare som deltar. Tjugotre stycken, som sagt.

12079723_10205273489619260_6807552183027209411_nNummer tvåGirighet, har förord av Linda Bengtzing. Min novell heter Petrus andra brev 2:3.

Jo, samtliga mina noveller har namn efter bibelcitat. Det var ett uppslag jag fick i början och förbannade mig själv mot slutet när jag gått igenom bibeln fram- och baklänges och förberedde mig mentalt för att skriva om alla berättelser, jag tänkte det går inte. Men ni som känner mig vet att egentligen finns inte de orden i min vokabulär. Det går inte. Så på något vis fick jag ihop de sju historierna och dramatiken tar naturligtvis sin kulmen i den sjunde och sista novellen.

12087065_10205273490099272_377589006059751275_o

De tre första böckerna släpps samtidigt – i mitten av november. Så här ser trean ut, Vällust, med förord av Ylva Maria Thompson. Syrak 18:30.

Det vackra omslaget, eller omslagen, är gjorda av Josephine Örhlund. Bokryggarna blir väldigt snygga i hyllan, det kan vi väl vara överens om?

12112454_10205273492939343_8037395204218486765_n

Samtliga syndiga böckers förord är skrivna av en för tillfället vald kändis. Spännande värre. Inte ens vi författare vet vad som där står.

Självklart går det bra att reservera ett signerat ex. Det blir liksom ett abonnemang – sju stycken. En i månaden. Eller enstaka exemplar. Jag kan tänka mig att läser man en och gillar den vill man nog gärna ha nästa bok ocskå …

Klicka här, www.aynsley.se, för att boka dina/ditt ex plus en vacker liten gåva i varje bok.

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

#Blogg100 / 12 Utanförskap, relationer och avund

Det har varit en bra vecka, på många vis. Särskilt när jag ser till produktionen. Jag har haft flera tolkuppdrag, faktiskt ett om dagen, det är bra. Och jag har skickat in två noveller för bedömning och ytterligare en (beställd) är på väg.

SAM_7417

Idag har jag klistrat igen kuvertet med adress Allas Novelltävling. Tidigare i veckan mailade jag ett bidrag till Skrivasidan, med tema Utanförskap. En novell om Avund är på gång, i serien om de sju dödssynderna.

Och i morgon tar jag tåget till fina Littfesten i Umeå. Där kommer jag få ytterligare inspiration, det vet jag.

Men nu måste jag gå och sova. Vi hörs i morgon!

bettygraphic_60765118

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

#Blogg100 / 5 Det är omöjligt att sluta …

Jag brukar undvika sådana där ”dagar”.

Ni vet; Mors dag, Fars dag, Alla hjärtans dag, Kanelbullens dag, etc. Klart jag försöker komma ihåg min egen mor just på hennes dag, annars blir hon kanske ledsen och naturligtvis får maken en extra puss den 14 februari, men jag anser faktiskt att det mest är kommersiella skitjippon.

Pengar, pengar, pengar. Jodå, jag vet. Allt går ut på pengar. Alla vill ha. Alla behöver. Så även jag. Visst – jag erkänner villigt. Även jag driver affärer och annonserar kanske om Mors dag när den närmar sig. Men då tänker jag så här, att handlar man något av mig till sin mamma gynnar man även en annan mamma i en annan del av världen. En kvinna som förmodligen aldrig hört talas om evenemang som Mors dag, men som för varje smycke hon trär eller väska hon syr får någon krona till sig och sina barn.

10685204_825252970842754_912583057_n

Sådant gillar jag.

Till saken nu! Jag sitter och jobbar med hemsidan (fixar storrea inför min Nepalresa) och har lite bakgrundsljud i form av TV4:s morgonprogram. Just nu brinner det på deras spis, i direktsändning, olja och ostkrokar har tagit eld, men det ordnar sig säkert.

(Fotot har jag snott av Gun-Britt Andersson på Facebook)

(Fotot har jag snott av Gun-Britt Andersson på Facebook)

Hur som helst fick jag veta att det är Ostkrokens dag. Och vet ni – den dagen  kan jag mycket väl tänka mig att fira.

IMG_2064

Jag och maken som inte ätit snacks på flera dagar (vi vill se vår midja ett tag till) kommer i kväll att ha giltig anledning till frosseri och en hel del vällust (där fick jag in ett par dödssynder också … ). Och jag håller helt och hållet med Maria Montazami – det är omöjligt att äta en. Man kan helt enkelt inte sluta äta dem.

ostkrok

Mot ostkroksaffären!

IMG_2654

Vi hörs igen i morgon. Om jag återhämtat mig från ostkrokskoman 😉

 

 

www.aynsley.se 

Jante och jag

De sju dödssynderna. Alltså, det är inte lätt.

Högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja – många har känt sig manade. Det finns hur mycket skrivet som helst – om dödssynder, gamla som nya, om hur katolska kyrkan ”uppfann” dem en gång i tiden och hur de anammats av mänskligheten och kyrkligheten.

7-deadly-sins_144824304Det finns färger och djur associerade till varje synd. Det finns motsatsförhållande, till exempel: vällust – kyskhet. Etcetera.

Ni må tro att Jante slår till emellanåt. Hårt och skoningslöst. Jag kan inte skriva, jag kan inte uttrycka mig, jag tänker fel, jag skriver fel, jag är fel. Och hur i hela friden ska jag kunna tillföra något nytt till denna företeelse, något som inte redan är skrivet och uttjatat?

Men hallå där! Jante i sig är faktiskt en dödssynd, så det så. Vänd på hela steken; vad är det som säger att jag är sämre än någon annan? Va? I mina allra svagaste och självkänsleynkligaste stunderna måste jag ibland skriva en lapp och lägga på väl synlig plats, så jag ser den ofta, och kan starta en mental process:

Jag är bra. Jag är utvald. Jag kan skriva, det är därför jag är utvald. Jag är bra. 

När jag ser den tänker jag – herreguuuud så högmodig jag är. Men vet ni vad jag tycker och tror? Jo, att högmod är ett väsen vitt skilt från att vara glad över att vara utvald, att vara stolt över att någon tror på mig och min förmåga. Jag är medveten om mina brister och tillkortakommanden, det ska gudarna veta. Och apropå Gud har jag köpt mig en bibel på loppis.

SAM_7517

Elva spänn. Sådeså. Bra att ha att slå i och få inspiration. Sådeså.

Jag har ett antal personer som läser mina texter för att ge mig feedback och synpunkter. På innehåll, flyt och stavning. Bland annat. Jag ger feedback i min tur till dem: Även till några andra. Det tar en hel del tid i anspråk, men att ha en bra testläsare är guld värt och därför ställer jag självklart upp tillbaka.

Det är ju så att vi människor fungerar olika. Läser olika. Lägger in olika betydelser och innebörder. En formulering som någon inte förstår och en annan ifrågasätter kan få en tredje att utbrista i superlativ. En karaktär, alltså person i berättelsen, anses av någon helt nödvändig för att föra berättelsen framåt medan en annan återigen inte förstår ett vitten.

Självklart respekterar jag allas åsikter även om jag inte alltid håller med. Vi har olika utgångspunkter i vårt skrivande, olika förutsättningar och olika bagage i den berömda ryggsäcken. Det som betyder en sak för mig betyder något helt annat för dig. Men i slutänden är det alltid min text, det är min röst som hörs och min berättarton jag måste se till att hålla, oavsett vilka förändringar jag gör i manuset.

1019139__7-deadly-sin-avarice_p

Just nu jobbar jag med synden girighet. Synonymt med färgen gul. Jag har just avslutat högmodet. Men nu ljuger jag lite. Jag trodde jag avslutat den. Två gånger. Men så kommer feedback från en ny testläsare och jag inser att förändringar behöver göras.

Nu ska jag ta ett nytt grepp. Jag ska planera mitt skrivande. Göra synopsis, en skiss, över vad varje del ska innehålla. Vilka karaktärer som ska medverka och lite om själva handlingen. Slutet är viktigt, väldigt viktigt. Ofta när jag skriver har jag ett färdigt slut som det gäller att få till en skitbra början och – såklart – ytterligare några sidor.

SAM_7518

Jag har tagit fram den fina anteckningsboken som jag fått av en vän. Den är numer tillägnad dödssynderna och väldans hemlig. Den är så hemlig att jag faktiskt glömt var jag lade den i går. Hm.

lycka-smiley

En bra sak för att fördriva Jante är en klapp på axeln. Klappa dig ofta och mycket.

Så snart jag gjort något jag tycker är bra och viktigt firar jag, det behöver inte vara så märkvärdigt (även om jag med förkärlek använder mig av champagne … ); en chokladbit, ledig förmiddag eller ett biobesök. Skrika, tjoa och hoppa går också bra, tycker jag, när jag får ett härligt besked av något slag.

Champagne-COLOURBOX

Nä, vet ni, nu känner jag piskan vina. Inte Jantes (inte så mycket, i alla fall) men syndens piska. Dödssyndens. I går tog jag en välbehövlig vila från allt vad skrivande heter. Jag hade inte ens datorn med mig på tåget till Söderhamn, där jag jobbade. Nej, jag spelade Wordfeud för hela slanten. Och på kvällen ägnade jag mig åt sällskapsspel med maken. Så nu kanske jag fått en aning distans till syndandet och kan se på en hopplös (?) text med andra ögon.

SAM_72701

Bye, bye Jante!

10922521_10152649430877029_1938071259427263761_n

www.aynsley.se

Dödssynd – högmod

Oj, vad jag har våndats. Jag har funderat, tänkt, svurit, googlat, ältat, skrivit, förkastat ända sedan nyår.

Högmod. 

10922521_10152649430877029_1938071259427263761_n

 

Jag ska skriva en bra, säger: bra, novell om högmod, den första av de sju dödssynderna.

Ett, i mitt tycke, lysande uppslag fick stryka på foten när jag sent omsider upptäckte att handlingen ska utspela sig i Sverige och i nutid. Hoppsan.

Raskt över till en annan idé. Som inte höll.

Och där började då nyss sagda funderande, tänkade, svärande, googlande, ältande, skrivande och förkastande. Jag har vaknat om nätterna med en panikartad känsla av att det här glider mig ur händerna, jag fixar det inte. Kapituleringen har varit nära, mycket nära.

Men när det kommer till kritan är jag ju inte så särskilt bra på att ge upp. Nej, jag brukar liksom hålla ut till the Bitter End, jag. Så även den här gången.

Förhoppningsvis kommer det här slutet att bli allt annat än bittert. Jag har en bra idé, en bra början, karaktärer speglade ur verkligheten samt ett slut med dubbelt slut. Om du förstår.

7-deadly-sins_144824304

Så – nu har jag tyvärr inte tid med er längre, högmodet väntar …

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Högmod, avund och vrede

Känns de igen? Jodå, det är tre av de sju dössynderna. Vaffö dådå, undrar kanske vän av ordning. Varför börjar hon babbla om högmod och sånt så här strax innan nyår?

Jo, det var så här, förstår ni, att en lördag för ett tag sen (jag satt inlindad i folie hos frissan i Gävle) så fick jag mail. Från Ariton Förlag. Du som följer mig och mina författarbravader vet att det är de som gett ut novellsamlingarna Insikter och Över en fika

I deras trevliga brev stod det att jag var utvald. Jodå. Exakt så. Jag och cirka tjugo andra var utvalda att medverka i deras nya novellserie om de sju dödssynderna.

7-deadly-sins_144824304

Jag menar – hur stolt kan man bli, egentligen. Alla vill vi väl vara utvalda, eller hur? Ändå dröjde det till i går, en dag före sista svarsdag, innan jag defintivit bestämde mig. Klart jag är med! Och inatt vaknade jag vid tretiden, full av någon slags panik och ångest; hur ska jag hinna? varför tackade jag ja (hur skulle jag ha kunnat tacka nej)? vad ska jag skriva om? kommer jag att hinna? kommer jag och mina texter att duga? och så vidare … och så vidare …

Sedan fattade jag beslut nummer två. Det är klart jag hinner. Det är klart jag duger. Självklart. Färdigpratat om det.

Så – innan jag nu fördjupar mig alltför mycket i högmod, lättja, vrede och avund ska jag fira nyår med bästaste maken.

doedssynd

images-5

Sedan, förstår ni, sedan blir det till att jobba på i bra fart! Om Gud och Buddha vill blir böckerna bestsellers 😉

Jag passar på att önska mina läsare, följare, vänner och bekanta ett riktigt, riktigt:

Gott Nytt År

(Och, ja, jag erkänner redan nu att mitt nyår kommer förmodligen att kännetecknas en smula av en av dödssynderna: frosseri … )

10885317_1532932550302473_7740723050571395979_n

www.aynsley.se