Bönehjul till salu!

Postat november 6, 2019 av Carina Aynsley

Som vanligt startar dagen här, i denna underbara trädgård. Man blir ofta väldigt förvånad när man knallar omkring i omgivningarna. Många kloster, hotell och guest houses har sådana här fina innergårdar gömda bakom staket, växtlighet och skjul. Det finns ett otal oaser om man bara hittar dem.

Drömfrulle: Masala omelett, färsk frukt, guavajuice och tre koppar kaffe.

Jag har tagit det väldigt lugnt hittills. Det var också en del av planen när jag åkte. Några dagar för mig själv, med så få åtaganden som möjligt. Jag skriver på en antologi, min nya föreläsning samt funderar ut storyn till en roman, jag gör research, funderar och käkar tomatsoppa. Och, jodå, jag erkänner – en nepalesisk öl har slunkit ner. Det verkar som om vår favorit Everest ersatts av Sherpa-öl, den är på halvlitersburk och helt okej, dock är det någon krydda eller bismak jag kanske inte är helt sams med. Men nu har jag i alla fall provat.

Idag ska jag dock ut på stora gatan och trängas, eller så använder jag taxi-appen. Det är väldigt rörigt på main gate och dålig luft. Jag ska hälsa på min leverantör av tovat och se på varor. Till svenska kissemissars stora glädje har jag beställt diverse kattleksaker och även fina grejor till mattar och hussar. Varorna anländer förmodligen Sverige strax efter mig, antar jag.

Tills det händer något nytt här nere får ni hålla till godo med fler byggnationsbilder.

Det är liksom så här det ser ut på gator och torg numer.

Den klassiska elhärve-bilden. Elektriker – hitåt!

Det gäller att ducka när man är ute och går 🙂

Och se, vad jag hittade här då. En butik som säljer bönehjul.

Och det var inga dåliga grejor. Ska jag köpa hem ett. Någon som vill ha? 🙂

www.aynsley.se

Kathmandu – dag 2/promenad i Boudha

Postat september 8, 2016 av Carina Aynsley

Jag vaknade av smattret mot tak, stenplattor och plåt. Till min förvåning var klockan redan sex, jag hade sovit i åtta obrutna timmar. Internetuppkopplingen fungerar dåligt här på hotellet, men jag upptäckte ganska omgående att tidigt på morgnarna och runt midnatt är det helt okej. Då går det att ladda ner bilder och filmer. Så jag fixade en kopp pulverkaffe och öppnade datorn medan det regnade klart.

Efter en lyxig gröt-, färsk frukt- och kaffefrulle gav vi oss ut på äventyr.

Så här ser vägen ut utanför hotellet. Jag har en filmsnutt där vi är ute och går i leran, men den är för lång för att laddas upp här. Vill du se små smakprov på livet i Kathmandu så gå in på min Facebooksida Ajj La Vjoo.

Den lokala slaktarboden.

Boudhanath, den vackra och heliga buddhiststupan, ser ut att snart vara färdigrenoverad. Den blev gravt skadad vid jordbävningarna april och maj 2015. Man har hunnit ganska långt sedan jag var här senast, huvudet med Buddhas ögon är rest.

Dagen var ägnad till en del administration och telefonsamtal, jag hade en hel del möten och träffar att boka. Inte helt lätt i Nepal där allt ändras från dag till dag. Men vi har begränsad tid på oss och vill hinna så mycket som möjligt. Det var skönt också att få ta det lite lugnt, vi passade på att promenera och se oss omkring. Det är ändå ett drygt halvår sedan förra gången. Och så var vi på shopping- och rekognoceringsrunda. Jag har köpt en del roliga pappersvaror till bokmässan, ett gäng vackra handbroderade väskor och så ett par klänningar till mig själv. Kunde inte låta bli …

Man jobbar med att breda huvudgatan, Main Street. Det stora problemet är alla hus som ligger ända ute vid trottoarkanten och ibland lite till. Man har helt enkelt byggt ut sina butiker och bostäder när man behövt mer utrymme. Men nu måste de bort. Det har man löst så att man bilar och skalar bort fasaden och det yttersta på huset. Man bygger ny fasad och där det är möjligt bygger man i stället på huset motsvarande yta på baksidan …

Vi käkade en jättesen lunch, chow mein, på Garden Kitchen, ett av favoritställena i Boudha och gick sedan hemåt. Just när jag kom in på hotellrummet började det regna. Tur som en tok.

Kvällen blev stillsam, en varma koppen-middag på rummet och sedan sorterade vi upp allt i våra bagage. En del ska till barnhemmet i Lalitpur, annat till Gokarna. Vi har kläder till slumdistriktet i Shantinagar och presenter till vänner och fadderbarn. Vi har fått bidrag swishade till oss, så vi har tillräckligt för att köra ut en hjälpsändning till slummen och även lämna bidrag till andra ställen där det behövs. I morgon åker vi till barnhem nummer ett, Moonlight Childrens Home i Lalitpur. Det ska bli roligt att träffa de 21 flickorna igen och även familjen Osti, förstås.

Personalen på hotellet tyckte vi måste besöka deras sprillans nya lounge, The Cave. Självklart gjorde vi det, den är jättefin och de är så stolta över nybygget.

Vi tog ett glas vin och relaxade lite. Tyvärr ligger det en tung lukt av fukt där nere och de nya, fina möblerna känns råa att sitta i. Allt här blir genomrått och mögligt under sommarperioden, det är verkligen inte lätt att leva här.

Man har också laddat upp med böcker på hyllor och bord. På olika språk, förstås, så gästerna ska ha något att läsa. Jättebra idé, nästa gång jag kommer ner har jag självklart ett bokpaket med att donera.

www.aynsley.se

Den vackraste av dem alla

Postat oktober 11, 2015 av Carina Aynsley

Svara

Du som följer mina resebloggar vet förmodligen var ett av mina paradis på jorden finns – Boudhanath, den heliga buddhiststupan i stadsdelen Boudha, ett par mil utanför storstaden Kathmandu.

Historien om Boudhanath sägs vara följande. Någon gång på 400-talet bad en kvinna kungen om mark för att bygga en stupa till Buddhas ära. Kungen var lite snål och sa att hon skulle få så mycket mark hon kunde täcka med en buffelhud. Men kvinnan var lika slug som han var girig och klippte skinnet i tunna, tunna remsor som hon lade ut i en stor cirkel. Kungen insåg att han blivit lurad, men höll sitt löfte.

Idag är Boudhanath ett pilgrimsmål för buddhister världen över. Runt om den stora stupan finns infällda bönehjul som innehåller mängder med mantran, böneremsor.

SAM_2131 Man går sina koras/varv runt stupan, medsols och udda antal varv. Under tiden snurrar man bönehjulen och en mängd mantran sänds upp till himmelen. Visst är det vackert?

Buddhas visa ögon på de guldpläterade plattorna följer en i vilket väderstreck man än befinner sig.

Och alla dessa böneflaggor i vackra färger som lyser upp överallt.

I dag är synen en annan. Den heliga stupan är svårt skadad.

Den har alltså stått intakt sedan 400-talet, byggts på då och då och naturligtvis underhållits. Men den andra stora jordbävningen, den tolfte maj, skadade stupan svårt. Mina nepalesiska vänner är mycket ledsna över det, men reparationsarbetet har redan börjat.

Här har alltså Buddhas ögon tidigare sett ner över nejden. Nu finns här ett otal byggnadsarbetare som fixar skadorna. Observera de två stora svarta rören på var sida om byggnadsställningen.

Man slänger sten och skräp i dem.

För att turisterna ändå ska få se hur den ursprungliga, mycket vackra stupan sett ut, har man helt sonika satt upp en skylt.

Ett långt och hårt arbete kvarstår. Man räknar med att det tar minst ett år att renovera stupan. Självklart önskar jag mina vänner nepaleserna lycka till och även jag vill att Boudhas stolthet, den vackra stupan, ska lysa upp omgivningarna i framtiden. Förnuftet säger dock att många jordbävningsoffer har kunnat få ett nytt hem för de här enorma summorna det kostar att bygga upp stupan.

En paradox – som det mesta i Nepal.

www.aynsley.se

#Blogg100 / 58 Från hatt till katt

Postat maj 3, 2015 av Carina Aynsley

Svara

I dag har jag inte tid att blogga. Faktiskt. Maken och jag provar ett nytt grepp, för att hinna med allt vi tänkt göra i helgen men inte gjort.

När vi startar med ett projekt sätter vi helt enkelt en tidsgräns. Nu har vi sorterat och inventerat halsband från Nepal och det fick ta två timmar. Punkt.

Nu fixar han på balkongen och uteplatsen och jag ska göra go söndagsfrulle till oss. Om max tre timmar ska det vara klart. För sedan behöver vi städa här inne, tre timmar till om vi hjälps åt. Det är inte bara golv och badrum, typ. Nej, ett par bokhyllor som står på golvet ska sättas upp på väggen och diverse andra golvsaker ska bli skåp- och hyllsaker. Det känns som om jag eftersatt mitt hem ett tag.

Men ibland får man prioritera, det är bara så. I dag ska vi i alla fall prioritera att vara utomhus också. Möjligen, eventuellt, troligen, med all säkerhet blir det årets första grillning i eftermiddag. Solen skiner nämligen även i Sundsvall i dag. Till skillnad mot i går.

Så i stället för att blogga lägger jag ut en vacker bild av en av mina nya stoltheter.

Nu tror du jag blitt med katt? Nej, men inom överskådlig framtid, hoppas jag. Men vi har ju våra vackra katthus, från Choti´s Mother i Kathmandu.

Jag försökte vitsa till rubriken till inlägget, Från hatt till katt, med syftning på gårdagens inlägg: Glad i hatten.

Maken är ännu vitsigare, han säger katt-hus från katt-mandu.

Ja, ja, sådana är vi …

Hur som helst – vi har självklart våra testare, tre eminenta kissemissar, som gett vårt nya Cat House MVG.

katthus på vår hemsida

#Blogg100 / 29 Gatubilder

Postat april 4, 2015 av Carina Aynsley

Svara

I Kathmandu råder kaos. Oavbrutet. Ibland mer och ibland mindre, visserligen, men kaos. Jag har alltid kameran till hands och hittar motiv överallt. Vissa saker och människor fotograferar jag inte, det gäller att ha respekt för medmänniskan även om vi bor ”på olika planeter”.

Jag älskar att promenera omkring, betrakta djur, människor, miljöer och företeelser. Tyvärr sätter den dåliga luften stopp för många promenader. Jag kan helt enkelt inte vistas ute utan min mask med aktivt kol och i tjugoåttagradig värme blir det för svettigt. Den här resan har jag fuskat med mask eftersom det varit så varmt och klibbigt och det fick jag sota för när jag tappade rösten för några dagar sedan. Nu har jag röst men grym hosta. Nej, inga fler promenader på ett tag.

CIMG6656

Men en visuell promenad kan vi ta tillsammans. Häng med!

www.aynsley.se

A hodgepodge of images

Postat november 6, 2014 av Carina Aynsley

My last day in Tinchulee, Boudha for this time. I go through all my pictures (about a thousand in just seven days …) and remember walking, warmth, people and food. Nepal is indeed a prime kitchen, in our standards simple but very flavorful.

Go ahead – share my experiences. I am humbly grateful that, once again, I got to experience my Nepal.

Thank you Universe!.

www.aynsley.se

Följ med på promenad!

Postat november 2, 2014 av Carina Aynsley

Svara

Ingen dag är den andra lik här i Nepal. Det spelar ingen roll vilka planer jag gjort upp för dagen så fallerar de. Det kommer en inbjudan till middag nånstans, möten blir avbokade, det är strejk, människor dyker inte upp, bussarna har slutat gå. Eller nåt.

Omgivningarna förändras också ofta, ibland från dag till dag. Det är alltid lika fascinerande att vandra omkring längs vägarna. Vore det inte för de hemska luftföroreningarna som ger mig hosta, eller den livsfarliga trafiken, skulle jag gå och gå, varje dag.

Följ med mig på en liten vandring, Tinchulee – Boudha, med start en dimmig, stinkande morgon.

Nya, fina klostret alldeles intill vårt hotell. Byggnationerna har pågått i ett år.

Jag slank in en stund på Porongklostret. Här är Choedak, en av buddhistmunkarna som blev så glad att se mig. Han studsade upp ur stolen jag fick stora, stora kramen.