Att turnera är jättekul. Och jättejobbigt. Vi har tre mycket intensiva dagar bakom oss och har två framträdanden kvar innan nattåget för oss söderut på tisdag kväll. I morse hade vi sovmorgon och skulle ta det riktigt lugnt. Jag hade till och med satt i öronproppar för att inte bli väckt av störande hotellgrannar eller vad det än vara må. Vårt logi, Hotell Gamla Fängelset, har stenväggar och stentak, men även svag punkt – dörrarna. Därav öronpropparna, jag ville verkligen sova.
Men, före fem vaknade jag första gången. Jag kom på att jag egentligen har väldigt mycket att göra när jag kommer hem på onsdag morgon; jag har en heldags tolkuppdrag, jag ska hålla en spännande föreläsning om volontärskap på Sundsvalls gymnasium och jag ska delta vid Bokmässan i Dalarna. Och på söndag bär det av mot Nepal.
Jag kunde inte somna om igen, tyckte i stället det var lika bra jag gick upp och försökte jobba undan lite. Jag ligger efter med bloggar, författarpresentationer till förlag, jobb med hemsidan och diverse annat.
Min turneringskompis är ju riktig morgonmänniska så hon var redan vaken. Så snart klockan blev sju klädde vi oss och gick till det härliga fiket här bredvid, Göteborg. Där fick vi nybryggt kaffe, en stor och fin skinkfralla samt ett glas juice till priset av trettio kronor. Umeå är bra, hör ni.
Och eftersom personalen där är så himla trevlig är det roligt att gå dit och käka. Efter kaffet visade det sig att Birgittas iPad-kabel gått sönder så vi gick ut på stan för att införskaffa en ny.
Vi passade på att dela ut visitikort till alla trevliga Umebor vi mötte och hälsade dem välkomna till Bishops Arms arrangemang ikväll. De har celebra gäster, har jag hört … 😉
När vi kom tillbaka till hotellet slash vandrarhemmet upptäckte vi att vi var hungriga. Vårt nyaste stamlokus Göteborg fick ett spontanbesök och vi delade en laxpaj och en kanna vatten. Sedan kände vi oss redo för att packa upp och packa om, förbereda oss inför kvällen. Jag måste ju dessutom checka ut från mitt rum så det blev lite brådis.
Vi fick helt sonika fixa packningen ute i korridoren. Men det funkade det med. Med lättsamma kollegor fungerar det mesta. Och det är vi ju båda två.
Min kollega är nu parkerad på rummet för ett par timmars skönhetssömn och jag slappar på mitt håll. Korrigerar manus och fixar annat småplock. Sitter i hotellets sköna morgonrock tills det är dags att knalla iväg till dagens arrangemang om ett par timmar.
Du kommer väl, du också? Vi startar vid femdraget och stannar så länge vi orkar och man vill ha oss där.
Välkomna!