Oriktiga kvinnor – finns de?

Åh, så himla glad jag blev! Jag googlade på mig själv, mitt namn. Det gör jag ibland, alltid hittar man något matnyttigt eller roligt.

Som den här bilden, när maken och jag spelade in Postkodlingo för teve och vann 21000 kronor. Jag kan berätta att vi har håvat in betydligt mer om jag sagt JACKA i stället för JUCKA när jag skulle gissa ordet … Hur som helst blev den vinsten en härlig grundplåt till vår tre veckor långa USA-resa något år senare.

Sedan skrev jag in titeln på den senast utgivna novellantologin i sökfältet, Över en sommarfika, där jag deltar med novellen Riktiga kvinnor. 

Det är Ariton Förlag som ger ut de här ”fika-böckerna” och jag har förmånen att få medverka i dem alla.

Temat för just den här novellsamlingen är ”livets mening” och för mig var ämnet glasklart: barnlöshet. Min berättelse handlar om två kvinnor och deras barnlöshet, ett frivilligt val och ett ofrivilligt, samt deras respektive ångest över vissa av livets skeenden. Jag har fått mycket uppskattning för novellen som delvis är självupplevd.

Jag upplever att de flesta människor faktiskt anser att livets mening är just barn. Det hyser jag full respekt för, men har många gånger upplevt att den respekten inte är ömsesidig. Jag tycker att det finns så mycket som berikar och gör livet värt att leva, det kan inte bara bero på ens förmåga och/eller vilja att alstra barn för att leva ett fullgott liv. Är man verkligen ”riktig” kvinna eller är man till och med ”konstig” (jodå, det har jag också hört) när man väljer att avstå från barn?

Oriktiga kvinnor, finns de?

Men – tillbaka till googlandet – jag skrev alltså in Över en sommarfika i sökfältet och scrollade efter något intressant jag inte läst förut.

DÄR! Där var det något. En blogg, Läsa och lyssna: 

”Eftersom jag själv medverkar i den här novellantologin, som handlar om Livets Mening, så tänker jag inte betygsätta den – men jag tänkte tipsa om vilka noveller jag tyckte bäst om!

Riktiga Kvinnor av Carina Aynsley. Om hur två streck på en graviditetstest kan tolkas på så olika sätt.  …… Överlag är det alltid spännande hur olika författare tolkar ämnet på så skilda sätt. En bra novellsamling där det finns nåt för alla.”

”Riktiga Kvinnor av Carina Aynsley. Om hur två streck på en graviditetstest kan tolkas på så olika sätt.” Så himla glad jag är över att bloggaren tycker att min berättelse är en av de bästa! Jag vet att den är bra och jag har fått mycket credit för den av läsarna, men det är något extra att se det på pränt.

Här är Ariton Förlags fina trailer till boken. Se den!

Över en sommarfika – om livets mening

Vad drömde du om som barn? Kan man ge upp vad som helst för någon annan? Vad är en riktig kvinna? Hur hittar man tillbaka till livet efter en svår olycka? Hur kul är egentligen 42? Vad är viktigast i livet? Över en fika kan mycket hända. Vi umgås, jobbar, pluggar, planerar, filosoferar och löser världsproblem. I novellantologin "Över en sommarfika" som lanseras 10 juni har vi samlat 27 berättelser om livets mening. Vad är dina tankar kring livets mening?

Publicerat av Ariton Förlag den 4 maj 2017

 

Jag har några böcker kvar om du vill ha ett signerat ex: 

super-carina@hotmail.com

Fredag 26 januari har jag boken med till Söderhallarna där jag signerar tillsammans med Stockholmsförfattarna. Har du vägarna förbi så kika in – köp en bra bok eller bara tjöta en stund med mig och oss! Kanske om barnlöshet?

 

 

 

 

 

Nu tar vi tretåren

Till min stora glädje är det fikadags, igen.

fika2Den här gången är det vinterfika. Ja, den heter så, den kommande novellsamlingen, Över en vinterfika.

Enligt Petra Ariton, förlagschef på Ariton Förlag, fick man in över 150 bidrag. Cirka trettio är antagna, därav min. Den heter Plötsligt händer det och handlingen är just den – plötsligt händer det. Och ibland kommer allt samtidigt. Ariton Förlags antologier bär samtliga ett tema och i vinterfikat är det livsförändringar som är på tapeten.

collage över en fika

Naturligtvis är jag med i både ettan och tvåan, Över en fika och Över en höstfika med noveller delvis tagna ur verkligheten. Jag har flitigt använt käre svärfars berättelser från och efter andra världskriget samt andra äldre släktingars historier om ditten och datten. Ett par autentiska miljöer finns också återgivna, men själva storyn är så klart min.

14107775_10207258616326187_5527725265889495463_o

Fikarelease blir det förstås, någon gång i december. Vill du förhandsboka ditt eget signerade ex gör du det här.

De vackra omslagen är alla gjorda av Josephine Öhrlund. Hon skrev häromdagen på Facebook att hon nu är ”mamma” till 21 omslag till novellsamlingar. Och om jag inte räknat fel är denna, Över en vinterfika, min 21 eller 22 publicerade novell. Så vi har nog följts åt, Josephine och jag.

Och denna vecka är det faktiskt deadline för den fjärde fikaboken: Över en vårfika.

Jag har en påbörjad novell jag hoppas bli klar med. För naturligtvis vill jag vara med även där!

PS – jag får fortfarande frågor om varför jag inte är med i den tredje #Älskanoveller-antologin, den om Saknad. Jag berättade ju att jag blivit antagen. Och jag är mycket stolt över det, att vara den enda som blivit antagen i samtliga tre novellsamlingar! Men, eftersom jag inte tyckte villkoren omkring utgivningen var gynnsamma så valde jag att kliva av. Tyvärr – för min novell är bra. Den får ni säkert läsa en annan gång, någon annanstans.

collage älskanovellerAllt gott, hörni! Och kom ihåg …

1123622

… Ajj La Vjoo!

 

 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

Plötsligt händer det …

Ni vet hur det kan vara – man vill så gärna, kämpar för att komma i mål, men det är som ett gammalt tuggummi. Ju mer man ältar det runt, runt, ju tråkigare och mer svårtuggat blir det. Stoppa in en ny bit, kanske med annan smak, och det känns fräscht och njutningsfullt. Så var det med mitt bidrag till den senaste novelltävlingen. Nåja, det var kanske en halvtaskig liknelse, men du hänger nog med i mitt resonemang?

Jag medverkar i Ariton Förlags Över en fika och Över en höstfika. Klart som sjutton jag vill vara med i den tredje fikaboken också, Över en vinterfika.

jul 4

Se bara vilka vackra omslag!

Jag kom inte igång med min novell förrän för fyra dagar sedan. Jag har haft svårt att hitta inspiration och skrivarglädje. Och framför allt: en story! Den är ju liksom förutsättningen för en bra novell …

Hur som helst, för några dagar sedan listade jag upp en mängd alternativ till livsförändring, som kommer att vara antologins tema. Jag valde ut några som i mitt tycke verkade intressantare än andra att skriva om och satte igång. Huvva, så kämpigt det varit. Jag har suttit varje ledig stund och tvingat fram orden. Vänt och vridit på dem, googlat fakta och förutsättningar, ringt kompisar med expertkunskaper, flyttat kommatecken samt scrollat sida upp och ner på Facebook. Det sista var väl onödigt, tycker ni kanske? Visst, så rätt. Men saknas motivationen kan det bli så.

Hur som helst nummer två, i natt var deadline för inkommande manus, 30 maj klockan 23.59. Under eftermiddagen insåg jag att jag hade två val: lägga ner projekt Över en vinterfika eller be om hjälp. Vilken slags hjälp skulle det vara, tänkte jag? Det måste vara någon utanför familjekretsen, någon som dels är opartisk, dels vet vad skrivande handlar om och har möjlighet att göra en blixtinsats åtta timmar före deadline. Ett namn dök genast upp och efter ett bekräftande mail ”visst, skicka över skiten på en gång” (nej, nu ljög jag lite) gick mitt potentiella bidrag iväg för testläsning och bedömning.

Några timmar senare kom det tillbaka, självklart med superlativer hur bra min text är, följt av konkreta råd, förslag, tips och sågningar. Det är så när man ger feedback till varandra, man börjar alltid med det braiga innan man slår till med släggan. *skojar*

MEN – plötsligt händer det. Ni vet.

Triss

Tre timmar före deadline började jag storredigera min text. Visst är det tur att jag är snabb som en vessla? Som jag själv misstänkte, fast jag snöat in i berättelsen som man ofta gör, var det lika bra att ta bort en hel sekvens som liksom utgjorde två andra historier mitt i historien. Sådant blir bara svårt att skriva och framför allt att läsa.

Och nu var det plötsligt lättare och roligare att skriva. Jag strök och skrev om, raderade och lade till. Så småningom upptäckte jag att livet var kolsvart, men gav mig inte tid att kliva upp ur fåtöljen för att tända lampor, klockan var 22.45 och jag behövde varje minut för att om möjligt blir klar med novellen.

Jag lyckades. Nästan. Klockan 23.57 pip gick mailet och manuset iväg till förlaget. Storyn är klar, men behöver redigeras och kompletteras. Sådan är i och för sig alltid gången när du blir antagen till en antologi, du får chansen att fixa och ändra. Gillar Ariton Förlag min historia så antar de den och jag fixar finliret.

Jag vill väldigt gärna medverka i alla deras fikaböcker och det är därför jag jobbat så hårt. Men, som sagt, att kämpa är inte grejen. Släpp taget, känn flödet – och plötsligt händer det.

IMG_55712

Kanske jag köper en Triss idag? Vem vet …

 

 

 

www.aynsley.se