Lyxhytt och ingefära

Om dagen i förrgår var mycket stillsam och lugn var gårdagen mer händelserik. Jag har alltså bokat två fria kryssningar, åker fram och tillbaka Sthlm/Mariehamn två gånger på raken. Kostnad noll kronor, inkluderar buss till Sthlm, hytt på båten samt frukost. Det enda jag betalat är fyrtio kronor för Early boarding, alltså att få gå ombord på båten 16.10 i stället för 17.30. Vikingterminalen är verkligen det tråkigaste stället i världen att vänta på. Möjligen näst efter Tribhuvan International Airport i Kathmandu.

Strax innan vi lade till i Stockholm i går eftermiddag pep det i telefonen. Viking Line sms:ade och undrade om jag ville uppgradera mig till lyxhytt till den facila kostnaden av 250 kronor. Ville jag? Jag övergav raskt min plan att strosa ut från båten sist av alla och lugnt släntra in igen ”Hallo folks, here I am again”. Nej, nu var det te å knö sig med pensionisterna för att så snabbt som möjligt ta mig till incheckningsterminalen och lyxhyttsbokaren.

Vaddå? Har jag inte berättat att det är mest tanter och farbröder på resan? Jodå. Vissa stunder känns det som när jag är på jobbet, när jag är ute på tolkuppdrag i pensionärsföreningar. Många som går förbi mig där jag sitter tar tag antingen i ”flickan” (mig) eller min stol för att ha något att hålla sig i. Lite jobbigt är det när jag samtidigt som jag ordagrant ska återge vad kvinnan från Försäkringskassan berättar för viktig statistik om bostadsanpassning måste parera en näve som vill vila tung på min axel eller greppar min dator på bordet i tron att den är fastskruvad. Nu överdriver jag allt. Lite. Men emellanåt går det till på det viset.

Hur som helst – lyxhytt var det. Captains Deck, högst upp på fartyget. Våning 11. Med en vidunderlig utsikt. Ja, förutom i morse då. Jag vaknade vid sju av ett konstigt ljud. Man skottade snö utanför mitt fönster.

IMG_4888

Min hytt har alltså stora fönster, ut mot det (idag väldigt gungiga … ) havet. Vidare: dubbelsäng, sittgrupp, tv, fint badrum utrustad med necessär med allt möjligt bra att ha samt cava, läsk och godis i den lilla kylen.

IMG_4884

Här trivs jag bra. Som grädde på lyxmoset bokade jag mig en spabehandling. Kurbad med eucalyptus med efterföljande massage med ingefärsolja. Jag somnade gott några gånger och vaknade till liv först när massösen serverade mig läcker dryck – vatten med äpple- och limeskivor. Bara jag kvicknat till var jag som ny igen och efter ett par supergoda tapas och en glutt inne i nattklubben var det dags att sussa gott i lyxhytten.

Jag har allt tur jag! Heja mig!

 

 

 

 

www.aynsley.se

 

Det sprack …

Det där lugna året, det sprack. Redan i januari.

Men hösten skulle minsann gå i färre knop.

Joråsåatteh

Bokmässa, Nepalresa, diverse mässor, tolkjobb, mannekänguppvisningar och föreläsningar Mitt Nepal. Ett par novell-deadlines och andra små och (tills vidare hemliga) projekt. Och en kurs har jag anmält mig till, trots att jag inte skulle. Skrivarakademin i Stockholm, med Sören Bondesson som lärare. Det blir spännande.

Men sedan fick det allt vara nog. Måste hinna andas också, ibland.

Förra veckan bokade jag en Ålandskryssning till mig och maken. Jag behöver komma bort ett par dagar. Det gör nog han också, den stackaren jag kör med från morgon till kväll. Vi bokade en dygnskryssning, men det skulle inte gå någon buss tillbaka till Sundsvall. Hm, hur löser vi det då? Jo, med en hotellnatt i Uppsala och tåget hem dagen efter. Vi ska åka, det är bara så.

Jag förvarnade om radioskugga på sociala medier och så äntrade vi Viking Line-bussen. Jag i bästaste rödaste jordgubbsklänningen från Kathmandu. Är man ledig så är man, liksom.

Och plötsligt hände det. Någonstans mellan Söderhamn och Tönnebro ringde telefonen. Det var från Bollnäs folkhögskola.

Jag är antagen till en ettårig skrivarlinje. Wow. Självklart tackade jag ja. Sedan kollade jag kalendern. Jodå, det funkar.

Och jäääklar så roligt det ska bli.

Men nästa årdå ska jag ta det lugnare och varva ned. Så det så …

 

 

www.aynsley.se