Skönlitterära författarsällskapet Stockholm Nord

En helt vanlig onsdag i januari var jag inbjuden till Sollentuna, och Skönlitterära Författarsällskapet Stockholm Nord, för att berätta om Mitt Nepal, Ajj La Vjoo och mitt författarskap.

Jätteroligt och mycket hedrande, både med tanke på vilka som ingår i nyss nämnda sällskap och den omfattande gästlista de haft under årens lopp.

CIMG5929

Många är de celebriteter som, på onsdagkvällar, besökt den anrika Stinsvillan på Sköldvägen. Och nu var det som sagt min tur.

Kan man tänka sig, av en ren händelse fick jag dagen före evenemanget förfrågan om jag hade möjlighet att visa smycken för en pensionärsförening i Solna. Om jag hade? Jag skulle ju ändå ner, så att säga. Två flugor på smällen, precis så jag vill ha det.

CIMG5856Vi startade på onsdag morgon. Bokade, i vårt tycke, det bästa tåget ner för att ha gott om tid och slippa jäkta när vi letade oss fram till dagens utflyktsmål. Behöver jag säga något mer? Ni som följt mina buss- och tågäventyr förstår nog. Det enda tåget som var försenat den här dagen var vårt, och ingen måttlig försening heller. En hel timme.

Ja, ja, det var inget vi kunde göra åt det. Bara att vänta tills tåget behagade rulla in. Och det gjorde det så småningom. Jag kontaktade självklart arrangören och berättade att vi blir något sena men de var så glada att vi överhuvudtaget kom, så de var vid gott mod.

Så var även vi, och tjugo minuter efter utlovad tid kunde vi äntligen öppna ytterdörren till pensionärsföreningens lokaler. Jag hade ju ändå hela utrustningen med mig – dator, projektor och liten duk – så jag bjöd dem på en halvtimmes bildvisning också. Det var mycket uppskattat och sedan shoppade damerna loss på smycken, hattar och böcker.

CIMG5860

bild

Gissa om vi var hungriga sedan? Eftersom vi var så sena hann vi inte äta något före arrangemanget. En smarrig sushi vid Solna Centrum fick det bli så snart vi var klara. Och sedan begav vi oss då till nästa tillställning, ett par timmar för tidigt, men vad gör väl det?

CIMG5868Det första som mötte oss i Stinsvillans entré var detta. Jag på toadörren. Lite annorlunda skyltning, måhända, men effektiv. Den syns, eller hur? Jag fick en kopia av affischen med mig hem, den får nog hamna på toadörren här hemma, tror jag 🙂

CIMG5876

Snart ramlade det in gamla bekanta. Kjell E Genberg, en av Sveriges mest produktive författare, bördig från Hudiksvall. Och ni vet väl att vi hälsingar alltid håller ihop när vi ses ute i stora, vida världen? Skämt åsido, vi medverkade i samma novellantologi förra året, #Älskanoveller – 26 nyanser av Sverige, och en del av releasefesten för den boken hölls hos Kjell. Jätteskojigt att ses igen! Och förresten är vi snart aktuella i samma publikation igen, någon gång i maj/juni kommer uppföljaren: #Älskanoveller – 30 nyanser av kärlek. 

CIMG5884Birgitta Backlund, min turnékompis var där. Vi har ju gjort södra Norrland ihop och om några veckor kommer vi att göra Umeå osäkert.

CIMG5914

En mycket trevlig kväll var det, rummet var överfullt och det var varmare än i en bastu.

CIMG5909Jag bjöd på en kortversion av ”Mitt Nepal”

Ainsley Carina 15-01-28 008

”Där! Titta! Titta!”

CIMG5922

En jättebukett vackra vårtulpaner blev jag förärad, samt en antologi, av sällskapets trevlige ordförande.

CIMG5889

I fotoblixtarnas sken …

CIMG5926

”Kilroy was here … ”

CIMG5930

Mot hemåt.

CIMG5931

I väntan på pendeltåget som skulle ta oss till Stockholms Central …

CIMG5935 … där vi stämt träff med Annica, min gamla klassis och kompis. Självklart måste vi ses när jag är i stan, även om det bara blev ett par timmar.

Ainsley Carina 15-01-28 011

(Foton: Bobby Aynsley och Kjell E Genberg)

Så – tack Sollentuna, för den här gången!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *