Och vinnaren är …

Redan innan jag åkte till Nepal bokade jag en liten kryssning till mig och maken. Att avnjutas några dagar efter hemkomst. Det visade sig vara en klok tanke och ett bra beslut. Det är alltid mycket när man kommer hem efter en sån resa. Det är jetlag, packa upp, sanera, tvätta, prismärka varor och lägga in på hemsidan, jobba. Och så var det det där med att umgås också.

Så fem dagar efter tjugofyratimmarsresan hem från Tribhuvan International Airport satt vi på Navet och väntade på Birkabussen.

10687210_10152554851498720_6219805852915220987_n

Bussresan ner var ganska behaglig, med bara tjugotalet passagerare. Skönt när man kan välja säte själv …

Som vanligt käkade vi smörgåsbord på båten och som vanligt smakade det bra och som vanligt satte vi oss i fönstersmygen med ett glas vin efteråt.

SAM_6629

Tittade ut, småpratade och som vanligt skulle vi spela kort … Eh, nån har legat av sig, kortleken är kvarglömd hemma. Okej, jag kan jobba med hemsidan en stund i stället, det gör inget.

SAM_6631

Jag ska bara vila liiite …. Hå och hej, morgonen därpå vaknade jag. Tidigt. Maken likaså, han hade ju sympatisovit med mig.

1469765_10152556742718720_504422835625420716_n

Vi gick ner och satte oss i fiket som verkligen inte tänkte öppna förrän om ett par timmar. Till slut fick maken tag på nån omkringspringande personal och fick veta att man kunde köpa kaffe av kaptenen om barerna inte var öppna. Sagt och gjort. Gott var det! Det var mer tveksamt när jag ville ha påtår, men det gick det med 🙂 Så småningom öppnade dock fiket och vi köpte oss en (stor!) räkmacka och delade på. Mums.

Men idag var vinstdagen. Det hade jag bestämt. Bingon började 09.30 och vi var bänkade och redo.

10433088_10152556742928720_1245394479271525677_n

Jag visste  att vi skulle vinna. Sådeså. Döm om min förvåning när vi inte gjorde det. Nåväl, de drar ju extravinster på brickorna efteråt också. Vi skrev våra namn och lämnade dem i därför avsedd korg. Nudå! Nääää … Märkligt detta, minsann.

SAM_6646

Då skiter vi i detta och går och äter lunch i stället. Bufféen blir bra. Där kan vi jäsa en stund.

10690305_10152556973153720_927596603242717541_n

SAM_6648

Oj, så jag kan skoja till det, hörni. Visst är jag väl himla roligt …

SAM_6644

Nåt att tänka på när vi är hungriga och vräker på mat som vi vet på förhand vi aldrig kommer orka äta upp.

Efter en god lunch gjorde vi ett besök i taxfree-shopen och sen embarkerade vi nattklubben. Vad heter den på dagtid, förresten? Dagklubben? Måndagsklubben?

SAM_6637

Musikquiz skulle det bli. Och är det inte han … vad heter han nu då? Jo, det är Mattias, från Fame Factory och Barbados, ju.

Quizen innehöll tio frågor, de flesta var vi säkra på men där var ett par osäkra kort. Eller svar, rättare sagt. Hur som helst, vi gjorde så gott vi kunde. Och sen var det det där med utslagsfrågan då: hur lång är Mattias … nä vänta nu, inga såna fantasier, tack!

Hur lång är Mattias mikrofon?

Ingenjör-maken satte sig genast och måttade med handen och sa bestämt: den är 28 centimeter. Ja, mikrofonen alltså.

Jag sa lika bestämt: aldrig i helsicke, finns ingen så stor (mikrofon, alltså). Den är 24 centimeter. Sen stegade jag glatt fram och lämnade våra kuponger för rättning av Matte och hans kompis.

Tror ni att vi hade full pott, tio rätt?

Jajamensan. Och så var det ju utslagsfrågan då.

”28 centimeter”, sa maken segervisst.

”Aldrig”, sa jag, inte fullt lika kaxigt.

”24,9 centimeter”, sa Matte.

Och vinnaren är …

SAM_6638

… när de uttalade ”Super-Carina” var jag redan framme på scenen. Och killarna tyckte både mitt namn och min hatt var lite annorlunda sådär. Joråvars.

SAM_6639

Vad jag vann?

SAM_6641

En ny kryssning!

SAM_6642

Och tjugoåttacentimeters-maken får nog följa med …

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

3 reaktion på “Och vinnaren är …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *