Vi bor ju på en hästgård och varje dag passerar våra fyrfota grannar vardagsrumsfönstret tillsammans med sina ägare eller tjejer som ska ta en ridtur.
Just nu står hästhagarna på gården tomma då våra vänner går på sommarbete på andra sidan vägen. Det är stora kontraster mot vårt förra boende där vårt enda sällskap var tågen som tjöt förbi. Här passerar som sagt människor och djur, grannar och annat löst folk med jämna mellanrum, för att inte tala om flugor och rådjur, älgar, spindlar, hund, katt, råttor och möss. Vi njuter av att bo på en levande gård!
Det händer förstås att en och annan besökare inte kommer levande härifrån, men det är en helt annan historia.
Just den här kvällen bjöd på dramatik på hög nivå. Godsägarfrun och dottern frågade om jag kunde hjälpa till att fånga in en av hästarna.
- Eh … jag? Okej.
Första gången på en sisådär 45 år jag varit så nära en häst att jag kunde klappa den på nosen var tidigare i år när jag gjorde ett studiebesök i stallet. Och, jo, förresten, jag har tjuvklappat dem några gånger när de gått i hagen också.
På andra sidan staketet, förstås. Men vad gör man väl inte när en medsyster behöver assistans?
En av hästarna är känslig mot sol och insekter och behövde tas om hand i förebyggande syfte inför den soliga och varma helgen, men han trivs alldeles för bra i hagen för att vilja bli infångad, morötter och godsaker till trots.
Vårt jobb var att få honom att stanna så att grimman kunde tas på. Inte alltför svårt, kan tyckas och de har gjort det flera gånger förut. Men inte tillsammans med årets rookie, förrän just denna dag.
Oj, så magnifikt. Muskler spelar och huden blänker. Vilka vackra djur (hästarna, alltså, inte jag och godsägarfrun)!
Efter lite möda var kära Tummen grimmad och klar och vårt värv var slutfört.
Man blir lite småhungrig av kvällsarbete, eller hur? Gofikat just denna kväll bestod av Levainbröd med rökt kalkon, lite Chevré, cornicons, tomat och en paprikaslice gratinerat med en skiva ost pudrad med paprikapulver. Till detta serverade jag en mjölkfri tzatziki, hemgjord förstås.
Imorgon är en annan dag.