Det sprack …

Det där lugna året, det sprack. Redan i januari.

Men hösten skulle minsann gå i färre knop.

Joråsåatteh

Bokmässa, Nepalresa, diverse mässor, tolkjobb, mannekänguppvisningar och föreläsningar Mitt Nepal. Ett par novell-deadlines och andra små och (tills vidare hemliga) projekt. Och en kurs har jag anmält mig till, trots att jag inte skulle. Skrivarakademin i Stockholm, med Sören Bondesson som lärare. Det blir spännande.

Men sedan fick det allt vara nog. Måste hinna andas också, ibland.

Förra veckan bokade jag en Ålandskryssning till mig och maken. Jag behöver komma bort ett par dagar. Det gör nog han också, den stackaren jag kör med från morgon till kväll. Vi bokade en dygnskryssning, men det skulle inte gå någon buss tillbaka till Sundsvall. Hm, hur löser vi det då? Jo, med en hotellnatt i Uppsala och tåget hem dagen efter. Vi ska åka, det är bara så.

Jag förvarnade om radioskugga på sociala medier och så äntrade vi Viking Line-bussen. Jag i bästaste rödaste jordgubbsklänningen från Kathmandu. Är man ledig så är man, liksom.

Och plötsligt hände det. Någonstans mellan Söderhamn och Tönnebro ringde telefonen. Det var från Bollnäs folkhögskola.

Jag är antagen till en ettårig skrivarlinje. Wow. Självklart tackade jag ja. Sedan kollade jag kalendern. Jodå, det funkar.

Och jäääklar så roligt det ska bli.

Men nästa årdå ska jag ta det lugnare och varva ned. Så det så …

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

En reaktion på “Det sprack …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *