Kategoriarkiv: Skrivarlust

Pandemi-release …

Postat av
2

Jag älskar fest, lite lyx och flärd. Under årens lopp har jag haft några härliga boksläpparfester med (beroende på vilken slags bok) ris och linser, snittar, smörgåstårta, snacks eller frukt och tårta á la Nepal, men ALLTID champagne. Alltid.

Av lättförklarliga skäl bidde det inte någon officiell bokrelease denna gång. Men skumpa fungerar även vid en enmans-release.

Glad och nöjd. Ingen storslagen bokrelease, men lite skumpa blev det allt!

Till min stora överraskning och glädje kom i alla fall ett par firarsugna. Bästa grannarna kom in med release-present och fick självklart sörpla champagne med mig. Och marken förstås. Dagen till ära bjöd han på gratinerad hummer.

Det blev några release-signeringar i stället. Tre dagar på hemmaplan, en dag i Gävle samt ett par dagar i Ljusdal och Färila.

Releasesignering på Vängåvans Bokhandel i Sundsvall.

Även några kvällar med boksignering, paketering och adress-skrivande till alla som beställt boken via sociala medier, mail, sms och så vidare. SÅ HIMLA ROLIGT! Jag är ödmjukt tacksam över den fina respons jag fått på så kort tid; ”berättelser som berör och stannar kvar”, ”en bladvändare”, ”i den här boken finns det något för alla”, ”ett strålande vackert språk” med mera.

Den eminente fotografen, Micael Lindberg, har självklart fått ett eget ex av boken!

Vad är då detta? Jo, geten Teodor och Anders Andersson, Emser samt Piggen och Piggy som bökar runt i gyttjan. Jag säger inte mer, läs själv 🙂  Lite salt, lite surt och resten sött. 

Förresten har jag ett särskilt releaseerbjudande till den intresserade: 1 ex av Lite salt, lite surt och resten sött + 1 ex av min fina foto- och bloggbok Ajj La Vjoo – 90 dagar i Nepal INKLUSIVE frakt för 250 kronor, självklart signerade! Finfint julklappstips, eller hur?

Klicka här för beställning.

På hemsidan finns även min webbutik Ajj La Vjoo med fina varor. Kika in!

 

 

www. aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har du skrivit en kokbok?

Postat av
Svara

Jag får frågan ibland: ”Har du skrivit en kokbok?”. Men nej, Lite salt, lite surt och resten sött – det är ingen kokbok. Det är min egen karamellpåse. En påse blandgodis innehållande feelgood och feelbad, spänning och drama, lite skräck och en aning erotik samt MÄNGDER av humor.

Min roman kommer ut under första halvåret 2021 har jag bestämt, men så länge ville jag inte vänta på en ny utgivning. Nej, jag samlade ihop alla texter jag skapat under årens lopp. Inte helt lätt, jag fick igång en och annan gammal dator med ”bortglömda” noveller och gick igenom två externa hårddiskar. Så småningom hade jag en tegelstensbok med texter, noveller, haikus och dikter, tidigare publicerade och opublicerade, nyskrivna, nyredigerade och fräscha. Jag anlitade fyra testläsare i olika ålder och kön, med olika intressen och läsvanor. Var och en läste några noveller (fem – femton, beroende på tid och lust) och lämnade kommentarer och betyg på en enkel blankett jag snickrat ihop.

Så himla spännande det var! Och lärorikt. Ett par av mina favorittexter, som jag ”visste” skulle få högsta betyg fick det, men inte av alla. Någon ansåg den mer medioker. Och en novell jag själv helt och hållet dömt ut fick högsta betyg av ett par testläsare samt omdömet ”Du måste skriva en historisk roman”! Hoppsan.

Lärdom: skriv aldrig läsaren på näsan vad denne ska tycka eller tänka!

Jag var på vippen att plocka in några dikter och haikus, men där svek mig självförtroendet. Dock slängde jag i sista sekund (så jag inte skulle hinna ångra mig) in en erotisk novelldikt som avslutning och skickade sedan hela bibban till ett av mina favoritförlag, Bokförlaget K&R AB. Efter en tid fick jag svar att man älskade mina texter och ville ge ut min bok. Hurra!!

Sedan gick det snabbt. På två veckor var inlagan satt och boken tryckt.

Min bok! Foto från tryckeriet. Så häftigt att se!

Jag köpte ut ett par hundra böcker från förlaget för att sälja själv och här anländer mina bebisar.

Glad och nöjd. Ingen storslagen bokrelease, men lite skumpa blev det allt!

Eftersom jag inte kunde ”bubbla” fysiskt med fina Alwa på Bokförlaget K&R AB skickade jag en blomma

Omslag. Fotograf: Micael Lindberg

Baksida (!) Fotograf: Micael Lindberg

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äntligen – on the road again!

Postat av
Svara

Som jag har längtat! Bokturné! Tjöta med folk och signera böcker för brinnande livet! Äntligen var det på dags. Kollegan roddade ihop tre dagar och i onsdags kväll drog vi till Östersund.

Bilen full, som vanligt. Vi kom upp ganska sent, packade upp och gick sedan och kojade.

Hur glad blir man när man packar upp matvarorna och hittar en liten kärlekshälsning från maken?

Äntligen här!! Fina Café Sommarhagen på Frösön. Willhelm Pettersson Bergers supervackra ställe. Så ser hans nacke ut.

Och här är framsidan.

Snart var tältet rest och böcker uppackade. Lite blåsigt, lite snett och vint här och där, men vad gör väl det när man har världens roligaste jobb?

Är detta vad som kallas bokstöd?

Här är vi!

Det är självaste Kingen som driver det fina, anrika caféet. Rockmusikern från Härjedalen som även spelat med i The Boppers.

Vi har tjötat med turister och bofasta i två dagar, signerat massvis med böcker samt även sålt en del hantverk från Nepal. Och ännu återstår en dag innan vi åker hemåt. Lördag står vi utanför ICA Kvantum, Lillänge, 11.30 – ca 15.00. Välkomna!

Tack, Universum för två underbara dagar!! Och Tack, Kingen!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – Borta bra, men hemma bäst

Postat av
Svara

Hemma efter sex dagars landsflykt. Så här i efterhand inser jag hur underbart jag haft det, men även hur skönt det är att komma hem igen.

Jag är tacksam över att ha tillgång till de bästa av två världar. Tack Universum!

Den tropiska värmen har gett med sig. Kommer den tillbaka i sommar, månntro? Det regnar och är soligt om vartannat. Vi grillar när det är väder för det, käkar räkor med hemgjord örtmajonnäs på verandan när det inte är grillväder och så vidare.

Efter retreatveckan vill jag inget annat än att skriva, skriva och skriva, men samtidigt såsar jag på och njuter av tillvaron. Jag skriver minst ett par timmar per dag, men är också med på (tråkigt, eftersom jag föredrar live) webbinarer av olika slag. Ann Ljungbergs SkrivBio och Folkuniversitets utbildning: Marknadsföring i sociala medier. Och däremellan jobbar jag förstås. Så jag lovar – det är fullt upp, även om jag försöker att inte köra i etthundraåttio.

Den nyblivna naturkocken – det vill säga jag – vill även ta reda på alla fina örter och växter, någon per dag. Rabarbermarmelad med ingefära, pesto på persiljekvistar och mangold, pesto på maskrosblad, rabarberchutney och så vidare. Roligt är det och jag skulle vilja förkovra mig i hur man tar vara på det naturen ger. Det finns kurser, men Google fungerar också bra.

Riktigt finbesök har vi haft. Ett av barnbarnen (med föräldrar, förstås 🙂 ) var på besök häromdagen och fick en present som legat här och väntat. Bajspingis. Jo, det är sant. Ett riktigt skitspel …

Motion får man tydligen på kuppen när man slår bollen under stolar och bord.

Men nu vill jag ha sådant här väder igen. Åtminstone i några dagar!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

Järvsös egen Barbro!

Postat av
Svara

Tiden går fort när man har roligt. Klyscha, visst, men en sann sådan. Min skrivretreatvecka är över. Jag har sovit min sista natt på detta underbara ställe, käkat sista frukosten, packat och checkat ut. Till och med lyxat till det vid poolen en stund. De sista timmarna tillbringade jag i ett av de vackra sällskapsrummen och skrev på mitt manus innan maken kom för att hämta mig.

En av dagarna hade jag celebert besök här i Järvsö. Mor och far kom åkande för att se Lill-Babs nyöppnade museum. Det var en regnvädersdag så det passade utmärkt att vi kunde åka i deras bil till Stenegård, där apotekare Julius Brun en gång drev läkar- och apoteksmottagning vid sidan om jordbruksverksamheten. Idag inhyser den gamla apotekargården såväl fina hantverksbutiker som trevliga restauranger. Och som sagt, Lill-Babs Museum som återöppnade för bara ett par dagar sedan. Muséet var ett av mina mål denna vecka, särskilt de rum och den information som avser 1950- och 1960-talen eftersom det är av betydelse för det manus som är under uppbyggnad.

Mycket intressant och tidstypiskt finns där, allt autentiskt från Lill-Babs Barbro Svenssons fantastiska sextiofemåriga (!) karriär.

Större delen av veckan har jag tillbringat vid tangentbordet och trots att jag trott och hoppats att jag skulle ha kommit längre med mitt manus är jag supernöjd. Jag har skrivit om nästan hela första delen och det känns riktigt bra!

Jag måste få berätta hur imponerad jag är av restaurangköket på Järvsöbaden. I vanliga fall när jag ber om ett mjölkfritt alternativ erbjuds jag laktosfritt eller får en trist vattnig rätt. Men inte här! Den sista middagen bestod av blomkålssoppa och vinbräserad högrev med potatisgratäng. Jag antog att jag skulle få typ en klar grönsakssoppa och några potatisklyftor till huvudrätten, men döm om min förvåning då man lagat till en mjölkfri blomkålssoppa – underbart god! Än mer perplex blev jag när den rara servitrisen kom ut med en specialgjord, krämig och lyxig potatisgratäng till mig! Någon kanske inte tycker det verkar så märkvärdigt, men jag är verkligen ovan vid att få så fin service och slippa särbehandlas. Supertrevligt!

Lyxade till det med ett glas Chardonnay i biblioteket före middagen. Because I´m worth it.

Men tillbaka till Järvsös egen stinta, Lill-Babs. Jag har personliga minnen av henne eftersom jag jobbade på hennes Lill-Babs Wärdshus. Hon var alltid rar och omtänksam och jag har kvar det fina smycke jag fick när jag slutade för att starta min redovisningsbyrå. På något sätt ska jag peta in henne i mitt manus, få se hur jag lyckas

Hur som helst – tack Universum! Och tack Järvsöbaden för en fantastisk vecka!

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

Skrivretreat – en magisk vecka!

Postat av
Svara

Jag tycker själv att detta är bland det bästa jag gjort under det gångna halvåret, skrivretreatet. Det är så otroligt givande att åka bort en kort stund i livet, insupa och låta sig (mig) inspireras. Jag antar att det blir extra tydligt eftersom det är så väldigt länge sedan – flera månader. Att jag valde just detta ställe för min retreatvecka var bland annat för att det finns fina träningsmöjligheter här, vilket sannerligen behövs när man sitter vid datorn större delen av tiden.

Att bo på Järvsöbaden har jag velat göra i många år. En gång i tiden serverade jag här, i den fina matsalen. Det är ett anrikt gammalt kurhotell (från 1905) med en fantastisk historia och stämningen sitter i väggarna. Rummen är relativt moderna, men sällskapsrummen är fyllda med vackra, gamla möbler och lampetter och matsalen ser ut som jag minns den från min ungdom. På den tiden hade varje gäst ett eget blått kuvertfodral med sitt namn där man lade linneservetten efter varje måltid. Idag är det pappersservetter som gäller, men bordsplacering har man fortfarande, så himla mysigt, tycker jag.

Självklart sker allt på tillbörlig distans, med tanke på omständigheter och smittorisk. Träningen sker utomhus och till måltiderna placerar man gästerna med stora avstånd mellan borden. Jag har känt mig helt trygg här (om än en smula ensam emellanåt), förutom vid frukostbuffén då alla tydligen måste trängas. Då är det bara att gå åt sidan tills det lugnar ner sig. Även när jag varit ute på research tar jag eget ansvar även om många andra inte gör det. Jag tänker helt enkelt inte bli sjuk.

Större delen av min skrivtid har jag tillbringat på rummet, men ibland behövs stol- och miljöombyte.

Trädgården är stor och vacker och där behöver man sannerligen inte trängas.

Och jag måste bekänna – jag har unnat mig (eller kanske snarare tvingat mig) att ta en ledig kväll. Jag kände huvudvärken komma och insåg att jag läst och fokuserat för mycket, så efter middagen parkerade jag på den vackra punschverandan och såg på en Beckfilm.

Tack Universum!

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka igen, hem till lilla Jarse …

Postat av
Svara

Skrivretreat var det. Jag passade på när jag oförhappandes blev långledig. Googlade, valde och vrakade. Fastnade för Järvsö och Järvsöbaden eftersom här arrangerar man träning och yoga vid poolen och det såg så himla trevligt ut.

Så första morgonen intog jag en lätt frukost för att inte bli för tung till träningstimmen och bredde ett par mackor att käka efteråt istället.

Solen sken och det var en underbar morgon. Svetten lackade under träningspasset och grammen bokstavligen rann bort så nu kan jag åter skönja var min midja en gång suttit.

Några längder i den sköna poolen efteråt och så var jag redo för veckans hårdkörning – skrivretreat.

Det är stenhård disciplin som gäller. Förmiddagen var vikt åt förberedelse och research så jag tog på mig cykelhjälmen och trampade ner mot byn.

Min syndiga kropp närde en tanke på bikini, bad och sola ett par timmar, men min förståndiga hjärna sa ”Icke, sa Nicke, det är inte därför du är här”.

Mitt första stopp var Järvsö kyrka, där huvudpersonen i min blivande roman gifter sig. Jag har förresten gift mig här själv en gång i tiden och vet att det är landets största landortskyrka.

Gången är låååång. Tro mig, jag vet.

Att tända ett ljus är ett måste när jag besöker en kyrka. Denna gång inget undantag.

En stunds kontemplation och viktiga noteringar innan jag trampade vidare mot Stene och Kyrkbyn. Mer research!

Och lunch förstås. En plats i skuggan på Järvsö Creperie där jag beställde en vegansk galett med sidfläsk, potatis och rårörda lingon. Till det en lättöl från Orbaden.

Riktigt, riktigt gott var det! Jag uppskattar så mycket att man anammat att så många är känsliga mot gluten och mjölk nu för tiden och ser till att alla kan äta av alla galetter och crepes. Jag är så himla trött på att när jag ber om mjölkfritt och man istället fixar laktosfritt och att jämt och ständigt få höra ”men lite kan du väl äta”.

Jag passade på att bläddra i den fina boken jag köpte i kyrkan. Dagens ord var för övrigt Tacksamhet, vilket är lätt att ta till sig en så här underbar och inspirerande dag. Tack Universum!

Efter lunch – ingen pardon. Trampa tillbaka till mitt rum och skriv, skriv, skriv! Klockan 14-17 stod det på schemat och jisses så mycket man hinner på tre timmar när man struntar i Facebook och annat roligt.

En timme kvar till middag, den ägnade jag åt att noggrannt läsa ett par nummer av tidskriften ”Skriva”. Där finns mycket matnyttigt och även en del jag kunde ta till mig just nu, den här retreatveckan. Jag passade även på att byta arbetsmiljö och intog ett bord på den vackra punschverandan.

Efter middag och en stunds relax var det dags för kvällspasset på min altan. Författarinnan Frida Skybäck hade bjudit in till kvällswebbinarium där hon delade med sig av sina bästa tips för hur man ökar chansen att bli utgiven författare.

Heja Frida! Bra gjort! Och efter den superlånga, superunderbara och mycket givande dagen somnade jag gott i mitt fina pensionatrum.

Tack Universum!

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Livet på Solbygården – Timeout!

Postat av
Svara

Jag älskar min Solbygård, men är ju gubevars av gypsie-släkt. Resandefolk. Blir rastlös, modfälld och deprimerad av monotoni och/eller om jag måste sitta still för länge på ett och samma ställe. Och alla vet ju hur de senaste månaderna gestaltat sig?! Så – nu är det dags för timeout! Ut i världen!

Jag blev hipp hopp arbetsbefriad i nio hela dagar. Vad göra? Maken arbetar om dagarna – vi ska ju ha semester senare i sommar. Frysen är full av granskott, maskrosor och örter och efter att ha pysslat i hemmet i månader har jag fått nog av det. Inte ens pussel lockar längre.

Jag behöver influenser. Stimulans och inspiration. Jag längtar efter att resa, att få spåna ihop mig med författarkollegorna i Stockholm, men hittade ett trevligt och bra ställe inte alltför långt hemifrån där jag kan förkovra mig i vacker och avkopplande miljö. Dessutom – tänka sig, i just den by där min roman i vardande utspelar sig. Levande research, alltså!

Maken skjutsade mig, min cykel och gypsie-packning på sin pensionistdag. Jag checkade in på retreathotellet och sedan åkte vi till Järvzoo för att trampa tre kilometer trätrottoar. Dagen var solig och lagom vindig – perfekt för vandringen bland djuren. Välbehövlig också, efter gårdagens pilgrimsvandring behövde musklerna mjukas upp.

Jag har faktiskt jobbat här en gång i tiden. Hade ansvaret för bokföringen under några år.

Redan efter ett par meter hittade vi spår efter djuren. Kott-rester överallt. Vi mötte en ekorre också. Den kom springande på räcket, men tvärvände när vi fick ögonkontakt. Fegis.

Så vackert! Tänk om det fanns spindelhotell också, så de slapp bo hos mig?!

Ett av våra farligaste rovdjur. Man har ett varghotell här, helt inglasat, så när man ligger i sängen kan vargen och jag titta på varandra. Häftigt, men jag skulle nog kissa på mig om jag mötte de ögonen i nattmörkret.

Järvzoo härbärgerar många barn just nu – kalvar, ungar, kid och allt vad de heter. De flesta djur vi såg tog det lugnt i värmen.

Så gjorde även vi tidvis. I Skogskojan köpte vi varsin varm tunnbrödrulle – vojne, så gott!

Den fina björnhonan vilar med sina tre ungar.

Så – efter att bjudit maken på middag på Järvsbaden, det anrika gamla kurhotellet, åkte han hemåt för den kommande arbetsveckan och jag installerade mitt kvällskontor.

 

Se bara vilken utsikt. Här kommer jag att göra stordåd under veckan!

Tack, Universum!!

 

Fortsättning följer.

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

Livet på Solbygården – Kärlek och respekt!

Postat av
Svara

Käre svärfar är just 94 fyllda. En aktningsvärd ålder och jag kan bara önska att jag får åldras med samma värdighet om jag nu får bli så gammal. Det lär dock knappast vara troligt.

Under rådande omständigheter är vi självklart extra rädda om honom och han har tagit till sig samhällsinformationen så pass att han har satt sig i självvald karantän. Maken handlar åt farfar, betalar räkningar och uträttar ärenden. Fikar med honom, klipper gräs och hjälper honom så gott han kan.

En av de första sommardagarna packade jag in mig och en fikakorg i bilen och följde med för att hälsa på honom för första gången på flera veckor. Farfar blev lite nervös när jag dök upp oanmäld, men vi intygade att sitter vi på avstånd utomhus och vi alla dessutom känner oss fullt friska så är det ingen fara. Vi hade en trevlig stund och jag vet att han uppskattade sällskapet, om det så var bara för en halv eftermiddag.

Jag tycker att storhelger som midsommar är en familjehelg och ville inte att han skulle sitta ensam hemma. Han trivs väldigt bra hos oss, har hälsat på flera gånger – förut, i det gamla livet, men nu har han inte vågat komma hit. Jag sade till maken att åka och hämta honom så skulle jag ordna varsin midsommartallrik och vi skulle sitta utomhus och äta. Självklart följde han med och han blev glad när jag dukat upp med hans och svärmors gamla porslin och finglas.

Han är liten i maten, käre svärfar, så vi åt några sillbitar med gräslök och potatis och efteråt glass med hallon och kaffe.

Fina kaffekoppar, eller hur? Dem köpte vi i Cypern till oss själva som bröllopspresent.

Det räcker så. Det är sällskapet som är det viktiga.

Det blåste lite nordan så till slut valde grabbarna att fortsätta tabberaset på den inglasade verandan.

Min fantastiske svärfar är även författare! Han debuterade vid 90 års ålder i den här fina barnboken, Med pirrande mage och stapplande steg. En superbra bok att läsa högt ur för barn och barnbarn, om att börja skolan, om utanförskap, spöken och tidsmaskiner. Och vad är en vän? Läs och diskutera sedan med kidsen.

Han var allt bra stolt när boken kom ut. Så även jag!

Är du nyfiken på boken så klicka här. Jag har fortfarande några ex kvar 🙂

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

Livet på Solbygården – Böcker, böcker, böcker!

Postat av
Svara

Vi glassar inte enbart runt hemma på gården, som det kanske kan verka. Självklart har vi ett liv utanför, till exempel varsitt arbete.

Just den här dagen var det lite extra festligheter på mitt jobb, den finaste bokhandeln i landet, Akademibokhandeln Vängåvan. Nio författare var inbjudna att signera sina alster (naturligtvis på ett säkert sätt med behörigt avstånd). Tyvärr föll det vattendroppar från skyn så vi fick flytta in hela evenemanget.

Som vanligt arrangerades ett bokregn. Alla barn fick gratis böcker och för andra gången hade jag den stora äran att få agera bokfé. 

Förberedelserna är minituösa. Fé-tiara ska väljas och kjol provas och sedan kommer den stora dagen då det är skarpt läge.

En hel del böcker försvann trots duggregn och pandemi. Det är så roligt och ibland rörande att se vissa barns entusiasm och iver när de söker just DEN boken och sedan glädjen när den återfinns. En rosa prinsessbok, en bok om rymden med häftigt och färgglatt omslag eller kanske en Alfons Åberg som tidigare saknats i barnbokhyllan.

Och jag vet att andra bokhandlare tycker det här är en jätterolig idé som man gärna skulle vilja ta efter. Kanske jag har en ny framtida karriär, bokfé på stadig basis?

Ett par av de gästande författarnas nytryckta böcker. Sara Olsson från Sundsvall och Linda-Maria Grönkvist, bosatt i Vallsta och med en jättefin bok, Fadertabberaset. Läs den! Spännande, välskriven och med en ganska udda romanidé. Klicka här för att komma till Linda-Marias hemsida. Finns även på Storytel, för den som inte har tid att läsa.

Och apropå att läsa. Jag hoppas ingen missar Delia Owens debutroman Där kräftorna sjunger.

Läsaren får följa träskflickan Kaja, från barn till kvinna. Det speciella med den här boken är kanske inte själva handlingen, tycker jag, utan det otroligt målande och beskrivande bildspråket, särskilt av natur och träskmiljö. Owens lär ha svårt att överträffa denna otroliga succébok. Frågar någon mig ligger den absolut i tre-i-topp över bästa böcker jag läst. (Finns självklart att köpa på Vängåvans bokhandel, vi kan till och med erbjuda hemleverans!)

Just den här fina dagen avslutades med örtproppade köttbullar med Oatley-gräddsås, kokt potatis och hemkokad lingonsylt. Mums. Och jag har redan berättat att vi är altan-människor. Den här kvällen tog maken på vinterjackan när han gick ut på verandan.

 

www.aynsley.se