Köttmästaren som kastade kniven

Idag är det bokrelease! Ännu en bok släpps, en i raden av många. Release är spännande, skojigt och mycket pirrigt för författaren. Vill någon köpa? Vad tycker läsarna? Recensenterna? Man vill gärna bjuda in för att fira sin nyligen framkrystade bebis, skapad med hårt och mödosamt arbete. Ofta bjuds det på bubbel och något gott att stoppa i magen, men det är minglet som är mest lockande. Att träffa tillresta författarkollegor, läsare och (förhoppningsvis … ) familj och vänner. Att få fira och bli firad.

Det var då det, i den gamla världen. Idag minglar vi på sociala medier och andra forum.

Handligen i korthet: Astrid har gjort en klassresa, haft två äkta män och förlorat ett barn. När hon är drygt trettio bestämmer hon sig för att det får vara nog med romantik. Föga anar hon vad framtiden har att bjuda när hon blir bjuden på lunch hos Petrus, en god vän. Han presenterar ett förslag som vänder upp och ner på hennes tillvaro och för henne till London. Astrids resa utspelar sig 1893 och handlar om förvecklingar, smarta kvinnor, missförstånd och list.

Astrids resa  är en feelgoodroman och romantisk förvecklingskomedi, men även en berättelse om en tuff och vacker kvinna formad av sin uppväxt och bakgrund. Det var inte lätt för en ensamstående (och framför allt frånskild) kvinna med omvärldens fördomar på den tiden. Romanen är lättläst, även om det gäller att hålla ordning på karaktärerna. De har egna kapitel där läsaren får följa och lära känna dem alla. Pia F Davidson har ett rikt språk och skriver på ett humoristiskt sätt. Framför allt replikskiften, men även Astrids tankar är välformulerade och roliga, jag skrattar både tyst och högt för mig själv under läsningen. Jag antar att författaren gjort en gedigen research och jobbat hårt för att få miljön och språket tidsenligt. Funnes där bara lite mer handgriplig erotik vore vår nya romance-drottning född, anser jag!

Ikväll öppnar jag en flaska bubbel för att fira med en kär författarkollega och väninna, Pia F Davidson. Till dig, kära läsare: köp och läs boken! Självklart finns den på Vängåvans Bokhandel och du kan också köpa den direkt från författaren på hennes hemsida. Där finns även hennes andra böcker. 

Vaddå? Rubriken? Köttmästaren som kastade kniven? Jo, det är faktiskt sant, denna ljuva lilla varelse var köttmästare på ICA innan hon sadlade om till författare på heltid. 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flickvänskontraktet

Jag har läst en feelgodroman, Flickvänskontraktet. Den var extra spännande och rolig att läsa eftersom författaren, Anna Keiler, och jag båda medverkade i novellantologin #Älskanoveller – 26 nyanser av Sverige våren 2014.

Vi hade en pampig och ståndsmässig bokrelease i Stockholm och nu såg jag att hon gett ut en feelgood. Självklart ville jag läsa den!

Handlingen i korthet: Frida är arbetslös och singel och i desperat behov av ett nytt jobb. På ett bröllop träffar hon sin brors ungdomsvän Micke som erbjuder henne en udda och annorlunda anställning: att spela hans flickvän på en resa till Grekland som Mickes sextioårsfirande far bjuder på. Fridas bror varnar henne för casanovan Micke och hans hemska släkt, men hon behöver verkligen pengarna och vill dessutom komma bort från sin otrogne före detta sambo.

Hur tror du det går? Läs själv!

Flickvänskontraktet är en trevlig roman med ett annorlunda upplägg, men med alla nödvändiga feelgoodingredienser, inklusive lite erotik.

Anna Keilers språk är bra. Jag skulle vilja peta lite här och där samt plocka bort en mängd kommatecken, men jag störs inte i läsningen och det är huvudsaken.

Gillar du feelgood? Då rekommenderar jag Flickvänskontraktet! Och den finns självklart att köpa på Vängåvans Bokhandel! 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

Novellfest

Jag har fått i min hand en fin och annorlunda novellsamling.

Författaren, Britta Ivarsson Possnert, signerade och gav den till mig på SeniorExpo i Östersund i januari. På väg hem från mässan läste jag högt för maken i bilen och sedan har jag läst resten i lugn och ro här hemma, en novell i taget.

Tack för den fina gåvan, Britta! Boken heter Novellfesten och det är verkligen fest att få ta del av Brittas berättelser. Min personliga uppfattning är att vissa av dem är autentiska och självupplevda, andra påhittade och/eller utbroderade.

Britta skriver på ett medryckande och personligt sätt och jag tycker mycket om hennes bok! Mina personliga favoriter är Höstbarn som fick mina tårar att rinna och Just nu har jag och min man en kris, men han vet inte om den. Äktenskaplig igenkänningsfaktor 🙂

Jag passar på att publicera detta blogginlägg på Brittas födelsedag den 28 mars tillsammans med ett JÄTTEGRATTIS!

Boken finns att köpa direkt från Britta själv, men även på min hemsida (klicka här). 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

Familjen!

Jag har läst en bok för ”unga vuxna”, som det kallas. Tonåren, alltså. Boken heter Familjen och är skriven av Cecilia Lidbeck.

Handlingen utspelar sig på Gården där Ella och hennes ”syskon” bor tillsammans med Far och hans syster Christa. ”Familjen” är en sekt där Far styr som den bäste diktator. Ingen får äta mat innan den är välsignad av solen och ingen får överhuvudtaget göra något utan Fars medgivande. Man tillåter inga mediciner, varpå ett av syskonen dör, man är även förbjuden att ha kontakt med någon från omvärlden eftersom den ändå snart kommer att gå under. Man väntar på Kollapsen och enligt Far är det endast de på gården som kommer överleva, man till och med praktiserar i skyddsrummen, emellanåt i flera dagar och under umbäranden.

Jag kan inte hjälpa att tankarna ibland går till dagens situation med frivilliga karantäner och till viss del ”kollaps-romantik”. Men allt medan jag läser går handlingen framåt och inget visar sig vara som Ella fått lära sig och tror på. Inte Far och inte omvärlden.

Mer än så vill jag inte avslöja. Boken är klart läsvärd – jag tycker om den och jag kan tänka mig att för en ”ung vuxen” kan den vara mer än mer intressant.  Familjen handlar till stor del om svek, skuld och lojalitet – svåra ställningstaganden.

Rekommenderas! (Och finns självklart att köpa på Vängåvans Bokhandel!)

 

 

Om …

Om inte Om hade varit – finns det ett talesätt som heter. Åtminstone där jag kommer ifrån, Hälsingland. Mannen som författat boken ”Om” har också en del av sitt hjärta där. Tommy Nilsson.

Jag ska försöka fatta mig kort: intressant läsning! En av våra stora ”rockers” som så småningom blev en av våra största ”folkliga”. Och jäklar vilken pipa han har!!

Klicka här för en stunds njutning: Öppna din dörr

Jag tar det från början: jag fick biljetter till Tommys konsert i Alnö Kyrka i födelsedagspresent av käre maken. Några veckor senare frågade bokhandlaren om jag kunde tänka mig att jobba en stund samma kväll – sälja Tommys nya/första bok. Jaa! Så roligt.

Jag och bokhandlar´n

Jag och Tommy Nilsson

Boken är helt klart intressant. Som alltid när det gäller ”kändisar” man gillar vill man veta mer om bakgrund och story, eller hur? Här berättar Tommy Nilsson om sin barndom och bitvis stökiga uppväxt, tonårstiden och plötsligt uppdykande syskon. Han röjer i Frankrike, Sverige, medverkar i melodifestivalen, gör barn, gifter sig, skiljer sig och så vidare.

För mig som bott och verkat i Järvsö, bland annat jobbat några år med Lill-Babs (Tommys före detta svärmor) finns en mängd igenkänningsfaktorer och nostalgipunkter. Tommys berättar om sin bästa vän i Järvsö, Gudmund och hans fru Maud (Tommy och Malin döpte om dem till Gud och Maudmund). Jag tyckte mycket om dem båda. Maud och jag satt båda i Järvsö Föreningsbanks styrelse under ett antal år och jag var med när hennes man Gudmund/Gud lärde personalen på en Bellmankrog i Gamla Stan i Stockholm hur man blandar en norrländsk kaffekask.

Those where the Days, eller hur?!

Tommy berättar vidare hur han så småningom kom till insikt om hur han egentligen vill ha sitt liv. En intressant man med en av de största rösterna (om någon frågar mig) och jag rekommenderar boken! Klart läsvärd.

(Det finns några signerade exemplar på Vängåvans Bok & Papper )

 

 

 

 

 

 

Veckans höjdpunkter!

Vilken vecka jag haft! Den är sedan ett år tillbaka öronmärkt för en veckas skrivretreat, men så mycket annat jag hunnit göra och uppleva också.

Bara att få vakna upp i nya huset och se ut genom fönstret är en höjdarstart på dagen.

Att få fira föllsedag med båda barnbarnen är riktigt roligt, även om den ena sov sig genom hela eftermiddagen. Jag vet inte riktigt vad den fina teckningen föreställer, men kanske 1,5-åringen gjort ett porträtt av mig? Vi lär aldrig få veta.

Lite champagne blev det förstås. Det hör föllsedagar till.

Kommer jag inte till skrivretreaten får retreaten komma till mig, eller hur? Fina författarkollegan Birgitta (hon med kioskvältaren/självbiografin Blondie) tog tåget upp till Sundsvall för några intensiva skrivardagar. Oj, så vi har jobbat, Birgitta har redigerat manus och jag har jobbat med synopsis och persongalleri. Fantastiskt givande. Självklart har vi käkat gott också, det hör liksom till.

Fina höjdarmaken har förstås fått vara med ett hörn. Middagshörnet.

Nästa höjdpunkt – besök på Gävle Implantatklinik. En framtand (fastcementerad med titanstavar) började röra på sig för ett par månader sedan. Nu var det äntligen dags att få göra något åt det, men så nervös jag var! Vad kan tandläkaren göra? Limma fast den? Implantat? Hur ont kommer det att göra?

Jag hade inte behövt oroa mig, efter tre bedövningssprutor rakt upp i näsan (kändes det som) och sedan femtio smärtfria minuter satt tanden där den skulle. Plånboken överlevde också. Dubbel lycka!

I Gävle hittade jag våra fina nattygsbord av smide som vi tog hem och kunde fixa klart vårt fina sovrum. Så härligt! Nu har vi inga ”måsten” kvar i vårt hem. Fix och trix och städ i skafferi och skrubbar och så vidare återstår – men absolut inget som är jätteakut.

En av helgens höjdpunkter var skrivtimmarna ihop med bästa kollegan Micke (deckarförfattare från Sundsvall) vid mitt köksbord. Sedan käkade vi hemgjord pizza tillsammans med maken och spelade kort. En höjdarkväll.

Och vet ni – en riktig höjdare är kvar. Ledig söndag!

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

Ölandstok

Tiden går fort när man har roligt, sägs det. Visst är det så. När jag kom hem från den fantastiska pilgrimsresan i Nepal fick jag lov att omgående kasta mig rakt ut i det okända.

Det har varit några spännande, omtumlande, intensiva, transpirerande, irriterande och fantastiska veckor. Men här kommer äntligen ett blogginlägg.

När jag kom hem från Kathmandu hann jag väl inte mer än att sova några timmar innan det var dags att börja nya jobbet, det på bokhandeln i Sundsvall.

Fotot taget tidig luciamorgon. Vi har faktiskt elektricitet och belysning i vanliga fall …

Det är väldigt länge sedan jag fick lov att vara ”ny på jobbet” och måste säga att det är både spännande och ganska skönt. Jag är tillåten (och förväntas) fråga om det mesta, hjulen är redan uppfunna och jag behöver inte hitta nya, egna lösningar. Ovant för en gammal företagare (sedan trettio långa år), men även en befriande känsla. Och vilka härliga kollegor jag har! Det är länge sedan jag skrattade så mycket som vi gjort under julstress och press.

Ett par dagar efter jobbstart var det dags för flytt. Vi bor numer ett par mil närmare stan med närhet till bussförbindelser och livsmedelsaffär. Ett lyft för oss i allmänhet och mig i synnerhet. Ganska många har frågat hur i all världen vi kan flytta från den fantastiskt vackra utsikten, men den nya vyn går inte av för hackor den heller. Så det så. 

Gym finns här i byn också! Gissa om jag kommer bli vältränad i vår.

Här i nya byn och huset har vi nu firat jul, nyår och min föllsedag.

Vi har haft så otroligt hektiskt så någon gastronomisk matlagning har det inte varit tal om. Kan man förresten få skörbjugg av Findus delikatessköttbullar??

Nåja, vi har nog petat i oss en och annan godsak också, särskilt under jul- och nyårshelgen.

Men så var det det där med Öland då och token. Eller tokarna, om man ska vara mer exakt. Det har ju liksom varit tradition att åka på skrivretreat en vecka i januari hos väninnan på Öland. Jodå, ni som följt mig på bloggen har sett att det är mycket god mat, en hel del bus, tjo och vin (vi har ju ”varit tvungen” att fira min föllsedag), men vi har jobbat väldigt hårt – skrivit, redigerat, testläst varandras texter och spånat på nya idéer.

Det har varit en kreativ och inspirerande vecka med kära vänner, en vecka jag inte vill vara utan, men i år fick vi av olika anledningar ställa in med ganska kort varsel. Så trist, men sådant är livet. Så – vad göra? Vi uppfann ett nytt Öland, såklart. I år heter retreatplatsen Nolby och här, som på Öland, finns mycket vackert att se, promenadstråk när man vill lufta hjärna och lungor, skrivargrottor och självklart en del mat och vin kvällstid.

Sammantaget kommer det bli en fantastisk vecka (som avslutas med ett tandläkarbesök i Gävle på fredag. Min framtand håller på att ramla ur … sviter sedan volontärtiden i Nepal). Och det kommer bli ett helt fantastiskt år, med mycket glädje och stora framgångar. Och visst är jag ganska fantastisk själv? Eller hur?! Förresten, det är du också! 

 

 

 

www.aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Superdiwor och Bokhandlar-Bosses skumpa

Första stoppet mot Kathmandu blev inte Doha, Qatar, denna gång. Nej, maken och jag tog tidiga tåget till Stockholm för ett dygn att umgås och träffa vänner. En skön start på de kommande tre, betydligt mer spartanska, veckorna.

Torsdag kväll: efter flera timmars kämpande med packning och begränsning till 30 kilo: fadderbrev och presenter, hikinggrejor och kläder, skor, gåvor och allt jox var vi förtjänta av vitlöksgratinerad hummer. Eller hur? Vardagslyx big size.

Som sagt, tidig morgontimme. Först med bil dit vi kan parkera bilen något dygn, sedan buss till järnvägsstationen i stan för tågresan till huvudstaden.

Incheckning på hotellet och golunch med vacker utsikt.

Visst, lite byggen och sådant, men om man lyfter blicken så visst är det tjusigt med Stockholms ström och Gamla Stan!?

Tyvärr hann jag inte avsluta och färdigställa alla åtaganden innan jag åkte, men visst är det praktiskt att kunna ha kontoret ”på fickan”? Eller åtminstone i handbagaget. Tre timmars administrativt jobb uppe i loungen var perfekt, med croissanter, tomatjuice och den vidunderliga utsikten. Jodå, maken ser bra ut han också, men det var främst utsikten från de stora fönstren jag syftade på.

Men nu fick jag allt rappa på, fina väninnorna annonserade sitt besök.

Båda är faddrar till flickor i Kathmandu och ville överlämna brev och presenter till ”sina” tjejer. Och jag tyckte tillfället var gyllene att äntligen sprätta champagneflaskan jag vann på Sverigeförfattarnas Litteraturkryssning i april. Det var där jag vann novelltävlingen med tema ”författardrömmar” med Berit Rings ambitioner och möte med Bokhandlar-Bosse. Detta genererade alltså en butelj av denna ädla dryck.

Men nu är den slut! Blir till att knåpa ihop nästa novell nu då, så jag får lite mer skumpa.

Kära vännen Annica ville absolut ha ett foto av sina berömda författarvänner, eller, nej det var inte så hon sa? Författardivorna, uttryckte hon sig. Okej, vad gör man väl inte för sin stund i rampljuset? Vi bjuder på Siwan och Diwan. Och ja, det är maken som vilar öronen från oss i bakgrunden.

Men nu – några timmars sömn för mer kontorsjobb lördag innan det är dags att checka in på Arlanda! Lite resfeber börjar jag allt att få.

 

 

www. aynsley.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bokfén är permanentad!

Lite av en dröm har gått i uppfyllelse. En dröm jag kanske inte varit riktigt medveten om, men som när chansen uppenbarade sig var så uppenbar. Sundsvalls stolthet (ja, åtminstone en av dem) annonserade efter deltidspersonal. Vängåvans Bokhandel, den som är känd i vissa författarkretsar som ”den trevliga bokhandeln” som ordnar Bokens Afton, festivaler och boksigneringar.

”Ja! Det jobbet vill jag ha!” Jag skickade dit maken med en ansökan och ett foto ifall de skulle ha glömt hur jag ser ut. När jag blev kallad på anställningsintervju hade de mäkta roligt åt mitt foto i A4-format.

Fattar ni – ett foto i A4. Ett jättekort. Käre maken tyckte att det var väl bra, ju större ju bättre. I och för sig, jag fick jobbet så … Så nu har bokhandeln en bokfé på permanent basis. Kul, va?! Vill du träffa mig där så börjar jag 25 november.

Men först pilgrimsvandring i Himalaya.

 

 

 

www. aynsley.se

 

 

 

Miniturné i södern

Vi har varit på miniturné, kollegan och jag.

Vanligen signerar vi ”hemikring” och norrut, men den här helgen tänkte vi dra söderut, Uppsala och Gävle. Det är en bit att åka så det gäller att göra så mycket som möjligt av resan.

Maken och jag började därhemma med sushi på torsdag kväll. Han är ju pensionist på fredagar så helgen börjar tidigt numer. Fredag morgon bar det så av till en ICA-butik i Uppsala.

Vi gjorde bra ifrån oss och så gjorde även Uppsalaborna. Och så trevliga de är!

Bland det skojigaste på hela dagen var när den här tjejen dök upp, en före detta Seniorshopskollega som susade in för att säga Hej. Så glad jag blev. (Tycker ni förresten att jag har en läcker tröja? Kontakta min efterträdare Aina så har du snart en likadan! Det är en Micha och finns även i senapsgult. Kontaktuppgifter på www.seniorshop.se)

Efter fyra timmar med snyggskor på stengolv är kroppen ganska trött. Även huvudet. Kollegan utbrast till och med att han var trött på att höra sin egen röst. Då är det skönt att få koppla av hos vänner. Bli severad supersmarrigt käk, kaffe, kladdkaka och något gott därtill samt en riktig, gammeldags spelkväll.

Förmiddagen därpå vinkade vi Hejdå och styrde bilen mot Gävle och ICA Maxi där vi fick lika trevligt och fint mottagande som i Uppsala.

Bra placering i butiken för oss som gillar att tjöta med folk. Denna dag gick det flest ”Grannen from Hell”, förstås, eftersom den handlar om två kvinnor från just Gävle som letar sina rötter i norra Finland.

Allt roligt har ett slut och så även trevliga boksigneringar. Sörlänningarna investerade i sammanlagt 49 böcker vilket vi är glada och tacksamma över. En jättefin siffra. Tack och bok och Auf Wiedesehen säger kollegan och jag!

 

 

www.aynsley.se