I dag har jag haft ett mycket trevligt besök. Min novellistkollega Maria Estling Vannestål från Växjö ringde på dörren och stannade ett par timmar. Vi käkade lunch – kyckling under spenattäcke – och sedan intervjuade hon mig till sin pod.
Va? Vet du inte vad en pod är? Men jistanesmej då …
Skämt åsido, det visste inte jag heller. Inte förrän i dag då Maria berättade. En pod är ett radioprogram som du lyssnar på via datorn, och när du själv vill. Det är typ SvTPlay, fast på radion.
Maria åker runt och intervjuar människor hon anser har förverkligat sina drömmar eller gjort något annorlunda. Hon mailade mig och frågade om hon fick komma på besök. Jag blev både glad och smickrad. Hm – tänk att någon tycker att jag är värd att intervjuas?
Hon var nyfiken på min relation till Nepal. Jag berättade om min volontärtid på ett hem för före detta gatubarn. De tre månaderna jag vistades i Kathmandu var långa som en livstid.
I en timme pratade vi, så hon har en del att lyssna igenom, klippa och redigera. Så spännande det ska bli att lyssna på den färdiga poden!
Klicka här för att komma till Marias fina Facebooksida, ”Drömmen om Målajord”.
Så – klockan är mer än sängdags nu. Natti, natti, mina vänner!
Visst är det fantastiskt så mycket vi kan nå ut med nu för tiden, så mycket större frihet, att trycka böcker, sända radioprogram och att skriva så här. Helt otroligt, knappt så man hinner lära sig ens begreppen efter hand som de dyker upp.
Kram
Eva
Ja, det är fantastiskt, Eva. Och även om jag har svårt (och en viss motvilja, ska medges) att förstå mig på allt nytt så kan ingen säga att det var bättre förr.
Tack för att du läste!
Kram!